Nu drar jag

I morgon kl 9.10 lämnar någon form av Boeingkärra (fackspråk för oss inom flygplatsbranschen) gate 66 på Stockholm ARN. Jag finns om allt går enligt planerna ombord tillsammans med gräddan av Sveriges Arsenalsupportrar med en sexdagarstripp till öarna (de brittiska) framför mig.

Anledningen till att jag har valt att åka dit är att jag vill se något nytt. Behöver ett miljöombyte. Ta mig an en vit fläck på kartan. Försöka hitta mig själv. Och så vidare, och så vidare.

Om jag känner mig själv rätt - och gör jag inte det efter drygt 24 år så är jag en jävligt dålig människokännare - så kommer veckan att se ut ungefär så här:
Tisdag: När incheckning och alla detaljer är lösta är det raka spåret mot Norra London och matchuppladdning. Sedan tittar jag på matchen, och följer upp med en klassisk förstadagsurladdning på puben tills jag stupar.
Onsdag: Bakis. En sväng på stan. Chelsea-Reading på kvällen.
Torsdag: Rundtur på Emiraten. Vet ni inte vad Emiraten är får ni googla. Därefter samkväm med Arsenal Swedens medlemmar på en lokal pub. Mången pints kommer att svepas.
Fredag: Bakis. En sväng på stan. Kanske någon öl på kvällen. Men tidigt hemgång.
Lördag: Tåg tidigt till Manchester och matchen mellan Man City och Arsenal. Sedan hemfärd medelst tåg. Tur att Englands tågväsende är det mest pålitliga i världen. Not. Jag är inte orolig för att vi ska missa matchen. Not.
Söndag: Hemresa till Uppsala. Ångest över allt jag har missat i skolan.

Så kommer det bli. Om jag inte bloggar här följer ni mina öden och äventyr här.

Angående helgen som gick. Ja, det blev spritfest. Minnet är dessvärre/dessbättre fragmentariskt. Det viktigaste som hände var emellertid att jag fick ett par nya gymnastikskor.

Antar att jag inte behöver förtydliga att det är den berömda Londonsiluetten som är pricken över det berömda i:et (anglofil? Vemjag?). För ser du inte det är du antingen oberest eller extremt oallmänbildad. Och sådana egenskaper önskar jag inte ens åt Alex Ferguson (min värsta fiende).

Kan också nämna min fotosession inne på Kalmars Nation där jag lyckades med konststycket att tappa mobileo inte mindre än tre gånger på cirka tio sekunder. Jag gav begreppet fumlighet ett ansikte.

Nu ska jag börja packa. Det är elva timmar kvar tills jag är i luften. Later, bitches!

I morgon gör han comeback

Det har viskats länge i kulisserna, utan något resultat. Men nu sägs Erik "Dr Eshke" Engblom vara redo att på nytt möta Uppsala. Det handlar dock bara en comeback för en helg, men det är gott nog. Vi kommer att gå till Kalmars, och titta på den popinavel som brukar råda på nationen där Uppsalas indieelit hänger för att senare på natten utbyta könssjukdomar. Kan bli kul.

Hur som haver, om allt går enligt planerna ska Esh bli så här glad i morgon:


Kalle pratar om att vi ska inhandla spritflaskor. Pluralis alltså. Han räknar med tre på fyra personer.
-Så blir det inte riktigt en sjuttis var och man blir inte för full, sade han på ÖG-fikat tidigare idag.
Men så är han från Norrland också.

Jag anar att stökighetspotentialen för morgondagen är extremt hög. Vi snackar Kod Röd här. Antar att det blir så när det är lönehelg, och när man skriver tenta fast det är lördag. Vilket jag ska i morgon bitti. Det skapar bitterhet, men samtidigt blir det årets suck av lättnad när tentan är inlämnad.

Uppsättarkväll

Anglofil? Vemjag?

Ett passande citat

"Fucking Germans. Nothing changes. Fucking Nazis."

Walter Sobchak i The Big Lebowski

Kaffekrisen är över

Jag behövde inte lyfta ett finger. Krisja kilade ut snabbare än kvickt och inhandlade en ny kaffebryggare till korridoren. Nu är den mardrömmen över.

Det enda som stör mig lite är hur snabbt det gick i svängarna. Den gamla kaffebryggare hann ju knapp svalna innan han var ersatt. Vad hände med en tid av sorg? Det hinns uppenbarligen inte med i dagens Concorde-snabba samhälle.

Jag vill passa på att be om ursäkt för gårdagens inlägg. Jag var ur balans efter 5-1 på Shite Hart Lane, och vet inte riktigt vad jag gjorde. I och med Sveriges härliga seger i handbolls-EM hittade jag dock mig själv igen. Idrotten tar, och idrotten ger - den visdomen får ni gärna citera.

För övrigt skulle jag aldrig stava "uppge" med ett p.

Skolk

Jag säger som Hannes. Jag saknar att skolka från skolan.Man ligger där, klockan är 07.25, bussen går 07.40.Man vet att det är kört, att man snart måste pallra sig upp.

Under en minut väger man fördelar mot nackdelar.
Nackdelarna är oftast att man missar någon viktig lektion eller genomgång som gör att man förmodligen kommer få mer att göra vid ett annat tillfälle.
Samt att man visar dålig karma.

Fördelarna är att man får sova.
Och då man är trött så väger fördelarna alltid mer.
Så då ringer man världens vackraste röst:
"Hej och välkommen till katedralskolans sjukanmälan.
Upge namn och klass. Var god tala tydligt!"

Man lyder som en hund och slappnar sedan av med ett gigatiskt segerleende på läpparna.
Sen somnar man in med en priceless känsla i kroppen.

DET saknar jag mest med skolan. Det och alla läxor och prov såklart.

Uppdatering: Kaffekrisen

I och med att jag är raketforskare tog det mig bara ett dygn att ta fram en mycket duglig lösning på problemet med brist på kaffebryggare i köket. Det är bara att koka vatten, förslagvis i en vattenkokare, och sedan slå i önskat antal koppar i tratten där man redan har förberett med filter och pulver. Genialt, om jag får säga det själv. Och det får jag ju.

Samtidigt har jag inlett en indoktrineringskampanj för att korridorskassan ska bekosta kökets nästa kaffebryggare. Så här långt har jag två av korridorarna på min sida, och får jag bara med ett par-tre nyckelpersoner till är jag hemma. Tror Melinas röst kan bli avgörande, då det är hon som sitter på kassan - inte för att hon heter nästan som ett berömt kaffefilter.

Visst är det i sin plats att ha en kaffebryggare i ett kök? Även om man kanske inte dricker kaffe själv finns det säkert anledningar att då och då bjuda på drycken, som vid ett besök av en kamrat eller släkting. Detta är mitt huvudargument, så här långt. Så kallad logosargumentation för ni som kan era retoriktermer. Biter inte det kommer jag att övergå till pathosargumentation och då blir jag inte att leka med, det säger jag en gång för alla.