Jag skulle visserligen ha gjort det i natt, men nu tar jag tag i det och ställer tillbaka klockan...
...till 2006. Det var en rolig höst det! ÖG-fika, Orvars, ÖG-utgång, V-dala, GH-frukost på lördagar, Premier League i korriodorsrummet, spelningar på Katalin. Visst minns du?
Den här veckan ska jag nog köra tema: Höst 06.
söndag 31 oktober 2010
En vecka på intensiven
Sitter för nästan gången den här veckan och gör ingenting, vilket känns absolut skönt. Veckan har varit helt späckad. Jobb varje dag, men det går ju utan sägande, och sedan diverse kvällsaktiviteter. Här är ett axplock, i listform eftersom att alla gillar ju...Du fattar.
- Måndag: Åkte till Ikea och köpte en säng, så att jag slipper slåss med Sara om 105 centimeters utrymme om natten. Åt köttbullar.
- Tisdag: Byggde ihop sängen Engan och svor över Ingvar Kamprads jävla oförmåga att förborra rätt. Fyra timmar senare var sängen inte klar för det saknades en fucking mittbalk. Det var mycket tröttsamt och irriterande att inte få prova den nya sängen efter att ha bråkat med den så länge.
- Onsdag: Åkte till Ikea och köpte en mittbalk, samt en grillad med bröd. Byggde klart sängen så nu har vi 90 centimeter var, samt varsitt avlastningsbord (som nattygsbord heter numera). Därefter kollade jag på Newcastle-Arsenal (0-4).
- Torsdag: Såg I rymden finns inga känslor med mina elever. Jag var lite orolig att de skulle vara stökiga, men de skötte sig nästan hur bra som helst och filmen var klart sevärd. Kom hem och hade styrelsemöte per telefon.
- Fredag: Rundade av veckan med att fika med eleverna och kunde konstatera att sockerhöga trettonåringar kan vara oerhört livliga. Efter jobbet gick jag och Ola till Gillet och tog ett par öl med lärarna från Heby, där Ola också jobbade tidigare. Det var kul att återse det folket. På kvällen kom Saras föräldrar och vi gick till Il Forno och åt en god middag.
- Lördag: Lugn start på dagen med Melodikrysset och några tv-serier. Sen kom Hedemora på besök och vi kollade på Arsenals sena seger mot West Ham (jag var aldrig orolig) och hade lite social samvaro med inslag av dryckjom och god mat.
- Söndag: Lugn start med en full english och därefter blev jag handymännens handyman. Men det var en så stark upplevelse att det får bli ett eget inlägg i morgon. En försmak får du dock redan nu: Slagborrsmania. Det inlägget vill du inte missa.
lördag 23 oktober 2010
Recension: Moneybrother
När: 21/10 2010
Var: Katalin, Uppsala
Bäst: Fulla för kärlekens skull
Sämst: Ljuddebaclet på slutet
Fråga: Vad gjorde AIK:s assisterande tränare Björn Wesström där?
Betyg:Var: Katalin, Uppsala
Bäst: Fulla för kärlekens skull
Sämst: Ljuddebaclet på slutet
Fråga: Vad gjorde AIK:s assisterande tränare Björn Wesström där?
Tillsammans med trevliga kollegorna Carro och Magnus fick jag till sist chansen att gå på spelning på Katalin igen. Det var alldeles för länge sedan jag såg någonting i denna världens bästa konsertlokal - jag minns inte ens när det var sist. Vilket naturligtvis är bedrövligt.
Detta var tredje gången jag såg Moneybrother på Katalin, och de två tidigare spelningarna hade varit mycket goda upplevelser så förväntningarna var högt ställda även denna gång. Jag räknade dock med en ganska lågmäld session eftersom att han denna gång skulle köra solo. Jag vet dock inte hur jag tänkte där eftersom att han inte har särskilt många lågmälda låtar på sin repertoar. För lågmält blev det icke.
Anders klev självsäkert in på scenen några minuter efter utsatt tid och inledde med en låt från senaste skivan (som jag har dålig koll på) och det blev ganska rivigt direkt tack vara någon form av samplingsgrej som han skapade en enklare rytmsektion med. För min del kom spelningen igång när han efter en längre introduktion, som kändes inrepeterad men funkade i sammanhanget, spelade Nobody's lonely tonight.
Han fick igång publiken så bra det nu går på en torsdag ganska omgående och mellansnacket var genomtänkt och roligt. Visst är han ingen Howlin' Pelle, men stundtals framstod han här som den födde estradören.
Efter den inledande timmen, där höjdpunkten var Håkan-covern Brännö Serenad, tog han en kort whiskeypaus - rockstjärnemässigt nog - i fem minuter innan han återkom med nya krafter och drev fram till spelningens klimax. Ännu en svensk cover, som för mig var ganska oväntad: Eldkvarns episka Fulla för kärlekens skull. Pengabrorsan verkade då ha slängt sina stämband åt helvete och ersatt dem med ett rivjärn, och i det läget var det alldeles lysande. När han sedan följde upp denna med Blow him back into my arms var det bara att göra en Tyskland 1945 och kapitulera.
Tyvärr blev avslutningen något av ett antiklimax när ljudet kapsejsade, men efter lite roddande fick de ordning på det och han kunde runda av kvällen med Reconsider me.
Jag gick därifrån i kylan och kände mig mycket nöjd. Jag gillade att han spelade så mycket svensk material, och jag ser fram emot den dagen Moneybrother släpper en svenskspråkig skiva med hyllningar till sina samtida kollegor.
onsdag 20 oktober 2010
Get the fire brigade!
*Inlägget börjar skrivas kl 19/10 kl 16.30 på tåget mot Stockholm*
Var tvungen att återhämta mig från Saras karaktärsmord av mig på hennes blogg i några dagar, och har gått och filat på ett gruvligt mothugg där tanken var att dissekera hennes oförmåga som shoppingassistent. Men jag tror att jag hoppar över det, och nöjer mig med att konstatera att om hon inte vill falla in i stereotypa könsroller så är hon mer än välkommen att borra upp hål för gardinstänger nu när jag har köpt en slagborr. Jag ska ändå inte vara i närheten av verktyg.
Annars var helgen relativt städad, bortsett från att jag råkade dricka en whiskey för mycket i fredags natt. Det fick följden av att jag fungerade halvdant i lördags.
Tanken var att jag skulle träffa Björn, men han ångrade sig uppenbarligen och dök aldrig upp. Det var tråkigt. Istället hängde jag med Sara och hennes kompisar Max och Gustav samt Max tjej Sara (ärligt talat, heter alla tjejer Sara?). Det var roligt. Mitt beprövade partytrick med skämsmusik gick hem igen.
I söndags åt samma gäng brunch på GH innan jag ville konsumera i BNP:s namn och köpte en jacka, en potatispress, en slagborr och rakblad. Sen blev jag studentfattig igen. Det blev lite fotboll på tv:n också.
Igår var det måndag och idag blev det tisdag, min nya favoritdag. Förmiddagen var hur lugn som helst och det konstaterade jag på lunchen också.
- Idag har det varit hur lugnt som helst.
Två minuter senare gick brandlarmet. Tre minuter senare fick jag beskedet att en av mina elever var orsaken.
- Hurra! Extraarbete! tänkte jag ironiskt och fick mycket riktigt en hel del extraarbete som inte alls behövdes i och med att jag skulle på ett möte med supporterklubben.
*Tåget anländer till Stockholm och det blir ett uppehåll på cirka sju timmar*
*Nu är kl 00.21 och vi är tillbaka i Uppsala, och evenbtuella stavfel beror på algagolen*
Det löste sig med brandlarmet, tror jag. Om nu nån brydde sig. Kanske löste sig. Vi har inte löst det riktigt ännu. Men allt löser sig till slut.
Sen var det möte för supporterklubben. Det var ett bra möte, men det blev jobbigt vid ett tillfälle när en av oss drabbades av en kollaps. Det var otäckt och jag hoppas att det gick bra för honom. Jag får kolla av i morgon.
Efter matchen tog jag tåget hem, och där träffade jag Björn, av alla människor, och sen tog jag taxi hela vägen hem.
Nu bör jag sova. Jag har köpt tuggummi till i morgon. Hade kanske behövt clear-eyes...
Var tvungen att återhämta mig från Saras karaktärsmord av mig på hennes blogg i några dagar, och har gått och filat på ett gruvligt mothugg där tanken var att dissekera hennes oförmåga som shoppingassistent. Men jag tror att jag hoppar över det, och nöjer mig med att konstatera att om hon inte vill falla in i stereotypa könsroller så är hon mer än välkommen att borra upp hål för gardinstänger nu när jag har köpt en slagborr. Jag ska ändå inte vara i närheten av verktyg.
Annars var helgen relativt städad, bortsett från att jag råkade dricka en whiskey för mycket i fredags natt. Det fick följden av att jag fungerade halvdant i lördags.
Tanken var att jag skulle träffa Björn, men han ångrade sig uppenbarligen och dök aldrig upp. Det var tråkigt. Istället hängde jag med Sara och hennes kompisar Max och Gustav samt Max tjej Sara (ärligt talat, heter alla tjejer Sara?). Det var roligt. Mitt beprövade partytrick med skämsmusik gick hem igen.
I söndags åt samma gäng brunch på GH innan jag ville konsumera i BNP:s namn och köpte en jacka, en potatispress, en slagborr och rakblad. Sen blev jag studentfattig igen. Det blev lite fotboll på tv:n också.
Igår var det måndag och idag blev det tisdag, min nya favoritdag. Förmiddagen var hur lugn som helst och det konstaterade jag på lunchen också.
- Idag har det varit hur lugnt som helst.
Två minuter senare gick brandlarmet. Tre minuter senare fick jag beskedet att en av mina elever var orsaken.
- Hurra! Extraarbete! tänkte jag ironiskt och fick mycket riktigt en hel del extraarbete som inte alls behövdes i och med att jag skulle på ett möte med supporterklubben.
*Tåget anländer till Stockholm och det blir ett uppehåll på cirka sju timmar*
*Nu är kl 00.21 och vi är tillbaka i Uppsala, och evenbtuella stavfel beror på algagolen*
Det löste sig med brandlarmet, tror jag. Om nu nån brydde sig. Kanske löste sig. Vi har inte löst det riktigt ännu. Men allt löser sig till slut.
Sen var det möte för supporterklubben. Det var ett bra möte, men det blev jobbigt vid ett tillfälle när en av oss drabbades av en kollaps. Det var otäckt och jag hoppas att det gick bra för honom. Jag får kolla av i morgon.
Efter matchen tog jag tåget hem, och där träffade jag Björn, av alla människor, och sen tog jag taxi hela vägen hem.
Nu bör jag sova. Jag har köpt tuggummi till i morgon. Hade kanske behövt clear-eyes...
fredag 15 oktober 2010
Dags för fredagsrus
Så gick en vecka till, snabbare än vad jag hade trott när jag cyklade till jobbet i måndags. Men det är ju så att tiden går fort när man inte har tråkigt.
Tänkte ta en lista, i och med att alla gillar listor. Nya saker jag har gjort den här veckan:
Något annat nytt sitter på min näsa. Jag har investerat i en remake av mitt fejs, eller snarare mitt ansiktes attribut. Nya glasögon, så här nästan exakt ett år efter att jag blev glasögonorm. This is what my face looks like now:
Jag känner mig som fabror Per-Eric 1974. Och det är något positivt.
Tänkte ta en lista, i och med att alla gillar listor. Nya saker jag har gjort den här veckan:
- Använt en insexsnyckel.
- Sjungit Tokio Hotel i klassrummet
- Varit hos Hannes
- Haft medarbetarsamtal
- Köpt äppelbröd
- Använt hasselnötter i mat
- Förklarat vad börsen är för klassen
- Misslyckats med att förklara vad börsen är för klassen
Något annat nytt sitter på min näsa. Jag har investerat i en remake av mitt fejs, eller snarare mitt ansiktes attribut. Nya glasögon, så här nästan exakt ett år efter att jag blev glasögonorm. This is what my face looks like now:
Jag känner mig som fabror Per-Eric 1974. Och det är något positivt.
onsdag 13 oktober 2010
En kvarts dag i kvarten
Igår fick jag äntligen komma hem till Hannes nya (nåja, två månader sedan inflytt) lägenhet för att inkassera min födelsedagspresent i form av en trerätters samt för att se om han hade packat upp sina flyttkartonger ännu.
Lägenheten var, hur ska jag uttrycka det, inte direkt inredd av Fab 5, utan andades mer ung man. Som den sig bör. Jag fick lite vibbar från min egen inredning på Stockrosgatan där jag bodde inneboende i en villa under ett drygt år - mer pragmatiskt än mysigt är nog det sammanfattande intrycket. Det enda som bör åtgärdas omedelbart är soffans placering i vardagsrummet, då de av någon anledning har valt att ställa den så att tio kvadratmeter av vardagsrummet inte går att använda. Det finns säkert en logisk förklaring, men jag ser inte det logiska i att inte utnyttja rymden i rummet.
Det roligaste var dock att det satt en liten kille i en skrubb när jag och Sara hade kommit till lägenheten. Han bodde där sa han, och Hannes bekräftade att det var så. Så oerhört studentikost att bo sin första termin i en garderob. Spontant känner jag att jag inte saknar just den delen av studentlivet.
Hannes bjöd på en god förrätt och sedan fick vi potatisgratäng och stekt gris i fetaostsås. Till efterrätt blev det ost och kex, innan jag kände att jag behövde bidra med lite chips och nötter samt folköl 3,5. Det var ju ändå landskamp på tv.
Till sist fick vi nog och lämnade studentkollektivet till förmån för en lång höstkall promenad hem till det något mer ombonade boendet på Studentvägen.
Och ja. Hannes har tre flyttkartonger kvar att packa upp.
Lägenheten var, hur ska jag uttrycka det, inte direkt inredd av Fab 5, utan andades mer ung man. Som den sig bör. Jag fick lite vibbar från min egen inredning på Stockrosgatan där jag bodde inneboende i en villa under ett drygt år - mer pragmatiskt än mysigt är nog det sammanfattande intrycket. Det enda som bör åtgärdas omedelbart är soffans placering i vardagsrummet, då de av någon anledning har valt att ställa den så att tio kvadratmeter av vardagsrummet inte går att använda. Det finns säkert en logisk förklaring, men jag ser inte det logiska i att inte utnyttja rymden i rummet.
Det roligaste var dock att det satt en liten kille i en skrubb när jag och Sara hade kommit till lägenheten. Han bodde där sa han, och Hannes bekräftade att det var så. Så oerhört studentikost att bo sin första termin i en garderob. Spontant känner jag att jag inte saknar just den delen av studentlivet.
Hannes bjöd på en god förrätt och sedan fick vi potatisgratäng och stekt gris i fetaostsås. Till efterrätt blev det ost och kex, innan jag kände att jag behövde bidra med lite chips och nötter samt folköl 3,5. Det var ju ändå landskamp på tv.
Till sist fick vi nog och lämnade studentkollektivet till förmån för en lång höstkall promenad hem till det något mer ombonade boendet på Studentvägen.
Och ja. Hannes har tre flyttkartonger kvar att packa upp.
tisdag 12 oktober 2010
Tisdag - inte längre sämst
Det har blivit ett paradigmskifte i min syn på veckodagarna. Tidigare har jag alltid rankat tisdag som veckans svarta får, men nu har jag genomfört en rockad på Dåliga-dagar-listan. Numera är måndagen helt klart sämst.
Mina anledningar är två.
Nummer ett: Eleverna beter sig som om det vore fullmåne på ett varulvskonvent. (Eller i Stockholms t-bana, i vilken folk beter sig extra märkligt när det är fullmåne. Källa på det: En suspekt kursare i svenska 1 - högst trolig alltså.) De har totalt glömt all struktur och far bara omkring och gör allt de inte ska och retar varandra och hamnar i konflikter, samt häller ut alla de små vita pappersrondellerna från hålslagets mage över hela klassrummet. Själv försöker jag bedriva någon form av undervisning, men det ger de flesta blanka fan i. Men så kommer tisdagen och allt är som vanligt igen, med bra struktur och relativ lugn och ro.
Nummer två: Jag har glömt vad nummer två var, men jag orkar inte scrolla upp och ändra det där om att jag hade två argument. Det var något om det klassiska i att ogilla måndagar. Du hajar.
Men vi tar väl listan i sin helhet, för alla gillar ju listor.
Dåliga-dagar-listan
1. Måndag - Den klyschigt tunga starten på veckan, när man helst vill ha helg bara en dag till.
2. Tisdag - Då är veckan igång och man vet att det bara är att köra på. Kan lyftas av en bra Champions League-match.
3. Söndag - Visserligen ledig, men i regel präglad av ångest. Antingen beroende på lördagens aktiviteter, eller på den kommande arbetsveckan.
4. Onsdag - Början på slutet. Alla vet att onsdag eftermiddag är början på helgen.
5. Torsdag - Den officiella början på slutet. Det är inte socialt accepterat att hävda att onsdagen är början på helgen, så alla vet att torsdag eftermiddag är den officiella inledningen av helgen.
6. Lördag - Förmiddagen är bäst, men sen brukar det alltid bli uppbokat med diverse aktiviteter. Oftast roliga dock. Som Premier League till exempel.
7. Fredag - Att lämna jobbet på fredagseftermiddagen är som att få tillstånd att rymma från ett varulvskonvent vid fullmåne - oerhört lättnande.
Håller du med skribenten? Diskutera gärna på Facebook och Twitter.
Mina anledningar är två.
Nummer ett: Eleverna beter sig som om det vore fullmåne på ett varulvskonvent. (Eller i Stockholms t-bana, i vilken folk beter sig extra märkligt när det är fullmåne. Källa på det: En suspekt kursare i svenska 1 - högst trolig alltså.) De har totalt glömt all struktur och far bara omkring och gör allt de inte ska och retar varandra och hamnar i konflikter, samt häller ut alla de små vita pappersrondellerna från hålslagets mage över hela klassrummet. Själv försöker jag bedriva någon form av undervisning, men det ger de flesta blanka fan i. Men så kommer tisdagen och allt är som vanligt igen, med bra struktur och relativ lugn och ro.
Nummer två: Jag har glömt vad nummer två var, men jag orkar inte scrolla upp och ändra det där om att jag hade två argument. Det var något om det klassiska i att ogilla måndagar. Du hajar.
Men vi tar väl listan i sin helhet, för alla gillar ju listor.
Dåliga-dagar-listan
1. Måndag - Den klyschigt tunga starten på veckan, när man helst vill ha helg bara en dag till.
2. Tisdag - Då är veckan igång och man vet att det bara är att köra på. Kan lyftas av en bra Champions League-match.
3. Söndag - Visserligen ledig, men i regel präglad av ångest. Antingen beroende på lördagens aktiviteter, eller på den kommande arbetsveckan.
4. Onsdag - Början på slutet. Alla vet att onsdag eftermiddag är början på helgen.
5. Torsdag - Den officiella början på slutet. Det är inte socialt accepterat att hävda att onsdagen är början på helgen, så alla vet att torsdag eftermiddag är den officiella inledningen av helgen.
6. Lördag - Förmiddagen är bäst, men sen brukar det alltid bli uppbokat med diverse aktiviteter. Oftast roliga dock. Som Premier League till exempel.
7. Fredag - Att lämna jobbet på fredagseftermiddagen är som att få tillstånd att rymma från ett varulvskonvent vid fullmåne - oerhört lättnande.
Håller du med skribenten? Diskutera gärna på Facebook och Twitter.
40 högstadietjejer kunde ha fel
I ett mycket ambitiöst försök att vara professionell gick jag till min lokala bokhandel och inhandlade den mycket omtalade, ja rentav hajpade, vampyrkärleksromanen Twilight av Stephenie Meyer. Jag ville liksom bilda mig en egen uppfattning av den här bokserien som fyra av fem tjejer, inga killar så här långt, väljer att redovisa på mitt jobb.
Alla hävdar samma sak. Boken är sååå bra och så välskriven och man vill bara ha mer och mer. De flesta är också Team Edward när jag frågar dem om vem av varulven och vampyren den oändligt tråkiga huvudkaraktären Bella ska välja.
Nu har jag kämpat med den i nästan två veckor och i kväll tog det helt stopp. Boken är för tråkig, det går inte. Maken till platt huvudkaraktär har jag inte stött på sedan South Park-avsnittet "A million little fibers" - och det handlar om en handduk. Bella har inga intressen förutom att läsa någon trött klassiker emellanåt och hon vill helst inte umgås med någon alls. Ändå vill alla umgås med henne och vara ihop med henne. It doesn't make sense.
Jag antar att det som lockar tjejerna att läsa de här böckerna är det heteronormativa temat, i vilken vår sköna prinsessa till slut räddas av och får sin knight in shining armour. Men om deras bild av kärlek och förhållanden formas av detta är risken tyvärr stor för besvikelser i framtiden. Det ska jag nog inte påpeka när de redovisar emellertid.
Samtidigt är jag mycket väl medveten om att jag inte är i målgruppen för den här typen av historia, som en klok elev påpekade häromdagen. Böckerna är inte skrivna för svensklärare i 27-årsåldern - vi ska mer läsa Proust och Kafka och se svåra ut. Såna grejer.
Jag vill dock avsluta med att ansluta mig till Team Jacob. Han är långt mer charmig och jordnära än sprätten Edward.
Alla hävdar samma sak. Boken är sååå bra och så välskriven och man vill bara ha mer och mer. De flesta är också Team Edward när jag frågar dem om vem av varulven och vampyren den oändligt tråkiga huvudkaraktären Bella ska välja.
Nu har jag kämpat med den i nästan två veckor och i kväll tog det helt stopp. Boken är för tråkig, det går inte. Maken till platt huvudkaraktär har jag inte stött på sedan South Park-avsnittet "A million little fibers" - och det handlar om en handduk. Bella har inga intressen förutom att läsa någon trött klassiker emellanåt och hon vill helst inte umgås med någon alls. Ändå vill alla umgås med henne och vara ihop med henne. It doesn't make sense.
Jag antar att det som lockar tjejerna att läsa de här böckerna är det heteronormativa temat, i vilken vår sköna prinsessa till slut räddas av och får sin knight in shining armour. Men om deras bild av kärlek och förhållanden formas av detta är risken tyvärr stor för besvikelser i framtiden. Det ska jag nog inte påpeka när de redovisar emellertid.
Samtidigt är jag mycket väl medveten om att jag inte är i målgruppen för den här typen av historia, som en klok elev påpekade häromdagen. Böckerna är inte skrivna för svensklärare i 27-årsåldern - vi ska mer läsa Proust och Kafka och se svåra ut. Såna grejer.
Jag vill dock avsluta med att ansluta mig till Team Jacob. Han är långt mer charmig och jordnära än sprätten Edward.
måndag 11 oktober 2010
När ni trodde att ni var av med mig
Nej, jag har inte lagt ner. Jag har bara prioriterat andra saker än min söta lilla dagbok på Internet, som Dennis en gång så nedsättande kallade detta högvattenmärke i cyberspace. Som att vara på lägerskola, jobba, skruva ihop Ikea-prylar och gå upp och ner för trapporna, bärande på hemskt mycket saker. Den som ändå hade en hiss, som jag brukar säga.
Veckan i Falun med eleverna var väldigt rolig, men naturligtvis också utmattande. Det var tur att vi fick en ledig dag förra måndagen, så att jag fick vila upp mig lite i alla fall.
Förra helgen ägnades åt att hjälpa Esh flytta till mina gamla hoods i Fålhagen samt att dricka post-flytt-öl i hans nya böjda soffa som han köpte av en homosexuell man. Men det är inget fel med det. En soffa kan se ut på många olika sätt.
I söndags var vi på Ikea och köpte dessutom en ny fin tv. Säljaren var oerhört mycket säljare och sålde järnet. Jag köpte allt, som vanligt i och med att jag aldrig kan säga nej till något. Tv:n är som en gudagåva och bilden är krispig som en solig höstdag.
Sen gick en vecka och så var det helg igen. Då var jag målvakt i internmatchen på Södras avslutningsdag. Det var ganska lätt, det är bara att sänka intelligensnivån två hack så kan vem som helst bli målvakt. Jag släppte bara in ett mål och det berodde på att en av mina mittbackar tacklade bort mig på en hörna. Oklart varför. Hur det gick i matchen? Vad tror du själv? Vi i unga förlorade naturligtvis.
På kvällen var det "bankett" på en halvsunkig kubansk restaurang till tonerna av två män som spelade synt och gitarr skithögt. Det ringer fortfarande i öronen så här två dagar senare.
Igår var först Love, Kerstin och Elis samt Hannes här och åt brunch och tårta och sen kom Saras föräldrar förbi med lite prylar som hon hade lämnat i Rappestad. Så mycket människor har jag inte haft över sedan Valborg 2007, så jag blev helt utmattad och gick och lade mig i någon timma.
Sen blev det måndag, och snart är det tisdag. Avslutar som jag började med ännu ett klassiskt Denniscitat: Tiden går så jävla fort.
Veckan i Falun med eleverna var väldigt rolig, men naturligtvis också utmattande. Det var tur att vi fick en ledig dag förra måndagen, så att jag fick vila upp mig lite i alla fall.
Förra helgen ägnades åt att hjälpa Esh flytta till mina gamla hoods i Fålhagen samt att dricka post-flytt-öl i hans nya böjda soffa som han köpte av en homosexuell man. Men det är inget fel med det. En soffa kan se ut på många olika sätt.
I söndags var vi på Ikea och köpte dessutom en ny fin tv. Säljaren var oerhört mycket säljare och sålde järnet. Jag köpte allt, som vanligt i och med att jag aldrig kan säga nej till något. Tv:n är som en gudagåva och bilden är krispig som en solig höstdag.
Sen gick en vecka och så var det helg igen. Då var jag målvakt i internmatchen på Södras avslutningsdag. Det var ganska lätt, det är bara att sänka intelligensnivån två hack så kan vem som helst bli målvakt. Jag släppte bara in ett mål och det berodde på att en av mina mittbackar tacklade bort mig på en hörna. Oklart varför. Hur det gick i matchen? Vad tror du själv? Vi i unga förlorade naturligtvis.
På kvällen var det "bankett" på en halvsunkig kubansk restaurang till tonerna av två män som spelade synt och gitarr skithögt. Det ringer fortfarande i öronen så här två dagar senare.
Igår var först Love, Kerstin och Elis samt Hannes här och åt brunch och tårta och sen kom Saras föräldrar förbi med lite prylar som hon hade lämnat i Rappestad. Så mycket människor har jag inte haft över sedan Valborg 2007, så jag blev helt utmattad och gick och lade mig i någon timma.
Sen blev det måndag, och snart är det tisdag. Avslutar som jag började med ännu ett klassiskt Denniscitat: Tiden går så jävla fort.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
