Anledningen till att jag har valt att åka dit är att jag vill se något nytt. Behöver ett miljöombyte. Ta mig an en vit fläck på kartan. Försöka hitta mig själv. Och så vidare, och så vidare.
Om jag känner mig själv rätt - och gör jag inte det efter drygt 24 år så är jag en jävligt dålig människokännare - så kommer veckan att se ut ungefär så här:
Tisdag: När incheckning och alla detaljer är lösta är det raka spåret mot Norra London och matchuppladdning. Sedan tittar jag på matchen, och följer upp med en klassisk förstadagsurladdning på puben tills jag stupar.
Onsdag: Bakis. En sväng på stan. Chelsea-Reading på kvällen.
Torsdag: Rundtur på Emiraten. Vet ni inte vad Emiraten är får ni googla. Därefter samkväm med Arsenal Swedens medlemmar på en lokal pub. Mången pints kommer att svepas.
Fredag: Bakis. En sväng på stan. Kanske någon öl på kvällen. Men tidigt hemgång.
Lördag: Tåg tidigt till Manchester och matchen mellan Man City och Arsenal. Sedan hemfärd medelst tåg. Tur att Englands tågväsende är det mest pålitliga i världen. Not. Jag är inte orolig för att vi ska missa matchen. Not.
Söndag: Hemresa till Uppsala. Ångest över allt jag har missat i skolan.
Så kommer det bli. Om jag inte bloggar här följer ni mina öden och äventyr här.
Angående helgen som gick. Ja, det blev spritfest. Minnet är dessvärre/dessbättre fragmentariskt. Det viktigaste som hände var emellertid att jag fick ett par nya gymnastikskor.
Antar att jag inte behöver förtydliga att det är den berömda Londonsiluetten som är pricken över det berömda i:et (anglofil? Vemjag?). För ser du inte det är du antingen oberest eller extremt oallmänbildad. Och sådana egenskaper önskar jag inte ens åt Alex Ferguson (min värsta fiende).Kan också nämna min fotosession inne på Kalmars Nation där jag lyckades med konststycket att tappa mobileo inte mindre än tre gånger på cirka tio sekunder. Jag gav begreppet fumlighet ett ansikte.
Nu ska jag börja packa. Det är elva timmar kvar tills jag är i luften. Later, bitches!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar