I could drill that

Drar mig till minnes att jag utlovade ett inlägg om min slagborrsmania i söndags, men det har av olika anledningar, främst glömska, fallit i glömska. Men ni känner ju mig - jag är inte den som sviker ett löfte i första taget. Så nu ska jag berätta om dagen då jag slutligen blev vuxen, och inte bara SJ-vuxen.

Jag hade länge gått och funderat i banorna om att skaffa slagborr. Alla vet att det är ett stort beslut och att livet aldrig blir detsamma efter att slagborren finns i livet. Visst hade jag gjort halvhjärtade försök tidigare, men nu var det dags att ta steget. Jag fastnade för en (den billigaste) på Clas Ohlsson och direkt när jag hade betalat förstod jag den där känslan som alla hade pratat om. Plötsligt var inte jag själv den viktigaste i livet längre - nu fanns ju slagborren, eller Slagge som jag kände att hans namn var direkt när jag såg honom.

Och ja, det är så klart en kille. Ingen har väl någonsin hört talas om en kvinnlig slagborr?

När Slagge hade legat och mognat några veckor var det dags att se honom i aktion. Jag började försiktigt med en av väggarna i vardagsrummet där det skulle upp en tavla på en skruv, och då lärde jag mig att man ska hålla borren rakt.

Sen skulle jag ha upp gardiner i sovrummet. Då lärde jag mig att man behöver kyla ned borren emellanåt, samt att det är bra att använda öronproppar i brist på hörselkåpor. Jag lärde mig också att man inte ska tappa gardinen som man ska sätta upp så att den går sönder, men det är en helt annan historia.

Därefter borrade jag upp en gardin till och lärde mig att det är svårt att borra med vänsterhandsfattning och att det är bra att ha en stabil stol så att man inte trillar ned och skrapar upp smalbenet. Jävla Burger King-stol. Sen satte jag upp en tavla till och då var jag fullärd. Att spegeln trillade ner natten efteråt hade ingenting med mitt borrande att göra, för den satte jag upp med en tavelhängare. Jag ska borra upp den i morgon tror jag.

Jag kände mig oerhört nöjd med mig själv, dels över att jag har blivit med slagborr men också att jag lyckades använda den utan att förstöra vare sig mig själv eller helt förstöra väggarna. Men så har jag också tjockt av hantverkarblod i släkten, så det vore ju fan om jag inte skulle klara av att borra lite.

Det är nu ni berömmer mig.