onsdag 20 oktober 2010

Get the fire brigade!

*Inlägget börjar skrivas kl 19/10 kl 16.30 på tåget mot Stockholm*

Var tvungen att återhämta mig från Saras karaktärsmord
av mig på hennes blogg i några dagar, och har gått och filat på ett gruvligt mothugg där tanken var att dissekera hennes oförmåga som shoppingassistent. Men jag tror att jag hoppar över det, och nöjer mig med att konstatera att om hon inte vill falla in i stereotypa könsroller så är hon mer än välkommen att borra upp hål för gardinstänger nu när jag har köpt en slagborr. Jag ska ändå inte vara i närheten av verktyg.

Annars var helgen relativt städad, bortsett från att jag råkade dricka en whiskey för mycket i fredags natt. Det fick följden av att jag fungerade halvdant i lördags.

Tanken var att jag skulle träffa Björn, men han ångrade sig uppenbarligen och dök aldrig upp. Det var tråkigt. Istället hängde jag med Sara och hennes kompisar Max och Gustav samt Max tjej Sara (ärligt talat, heter alla tjejer Sara?). Det var roligt. Mitt beprövade partytrick med skämsmusik gick hem igen.

I söndags åt samma gäng brunch på GH innan jag ville konsumera i BNP:s namn och köpte en jacka, en potatispress, en slagborr och rakblad. Sen blev jag studentfattig igen. Det blev lite fotboll på tv:n också.

Igår var det måndag och idag blev det tisdag, min nya favoritdag. Förmiddagen var hur lugn som helst och det konstaterade jag på lunchen också.
- Idag har det varit hur lugnt som helst.

Två minuter senare gick brandlarmet. Tre minuter senare fick jag beskedet att en av mina elever var orsaken.
- Hurra! Extraarbete! tänkte jag ironiskt och fick mycket riktigt en hel del extraarbete som inte alls behövdes i och med att jag skulle på ett möte med supporterklubben.

*Tåget anländer till Stockholm och det blir ett uppehåll på cirka sju timmar*

*Nu är kl 00.21 och vi är tillbaka i Uppsala, och evenbtuella stavfel beror på algagolen*

Det löste sig med brandlarmet, tror jag. Om nu nån brydde sig. Kanske löste sig. Vi har inte löst det riktigt ännu. Men allt löser sig till slut.

Sen var det möte för supporterklubben. Det var ett bra möte, men det blev jobbigt vid ett tillfälle när en av oss drabbades av en kollaps. Det var otäckt och jag hoppas att det gick bra för honom. Jag får kolla av i morgon.

Efter matchen tog jag tåget hem, och där träffade jag Björn, av alla människor, och sen tog jag taxi hela vägen hem.

Nu bör jag sova. Jag har köpt tuggummi till i morgon. Hade kanske behövt clear-eyes...

3 kommentarer:

Hannes sa...

Varför köpte du en potatispress?

Kerstin sa...

Jag har alltid hävdat att Sara är ett sjukt vanligt namn. (Jag kände lite att du lade upp för den här kommentaren, men det skiter jag i.)

Diamond Champagne sa...

Ja Sara är ett vanligt namn,men det finns fördelar med det också. Det finns bland annat många låtar om Sara. Dessutom vet alla hur man uttalar det och stavar det. INga konstiga frågor.

I övrigt har jag inget att säga förutom att det känns bra att kommunicera genom bloggen istället för att prata med varann. Jag tänker nog fortsätta med det. Jag får ändå reda på mer genom att läsa.