tisdag 12 oktober 2010

40 högstadietjejer kunde ha fel

I ett mycket ambitiöst försök att vara professionell gick jag till min lokala bokhandel och inhandlade den mycket omtalade, ja rentav hajpade, vampyrkärleksromanen Twilight av Stephenie Meyer. Jag ville liksom bilda mig en egen uppfattning av den här bokserien som fyra av fem tjejer, inga killar så här långt, väljer att redovisa på mitt jobb.

Alla hävdar samma sak. Boken är sååå bra och så välskriven och man vill bara ha mer och mer. De flesta är också Team Edward när jag frågar dem om vem av varulven och vampyren den oändligt tråkiga huvudkaraktären Bella ska välja.

Nu har jag kämpat med den i nästan två veckor och i kväll tog det helt stopp. Boken är för tråkig, det går inte. Maken till platt huvudkaraktär har jag inte stött på sedan South Park-avsnittet "A million little fibers" - och det handlar om en handduk. Bella har inga intressen förutom att läsa någon trött klassiker emellanåt och hon vill helst inte umgås med någon alls. Ändå vill alla umgås med henne och vara ihop med henne. It doesn't make sense.

Jag antar att det som lockar tjejerna att läsa de här böckerna är det heteronormativa temat, i vilken vår sköna prinsessa till slut räddas av och får sin knight in shining armour. Men om deras bild av kärlek och förhållanden formas av detta är risken tyvärr stor för besvikelser i framtiden. Det ska jag nog inte påpeka när de redovisar emellertid.

Samtidigt är jag mycket väl medveten om att jag inte är i målgruppen för den här typen av historia, som en klok elev påpekade häromdagen. Böckerna är inte skrivna för svensklärare i 27-årsåldern - vi ska mer läsa Proust och Kafka och se svåra ut. Såna grejer.

Jag vill dock avsluta med att ansluta mig till Team Jacob. Han är långt mer charmig och jordnära än sprätten Edward.

Inga kommentarer: