Händelserik dag i går, men det var tämligen stressbefriat och skönt. Efter att jag och Sara som vanligt hade spikat Melodikrysset kom Saras föräldrar och bror Fredrik och hämtade oss och vi åkte ut till gruvbygden i skogen norr om Åtvidaberg. Där bor Andreas, en annan av Saras bröder, och han firade sina samlade 35 år med grillfest.
Solen strålade och det var årets varmaste dag hittills. Detta fick följden att alla sa "Men vilken tur med vädret vi hade" eller den mer humoristiska "Vilken otur med vädret vi hade" i tid och otid. Jag sa dock ingenting, för jag får inte prata om vädret.
Så vi satt där och pratade med släkten och blev lite solstinna samt viniga. Roligast var när Andreas pappas (som inte är samma person som Saras pappa) partner anlände till festen och fullständigt tog över tillställningen. En riktig larger-than-life-karaktär.
I bilen på väg tillbaka till Linköping höll Fredrik terpisession med Sara och gav henne lite handfasta tips på tema självhjälp. Jag tog till mig tipset att bara ge sig ut i skogen och börja svälta, i syfte att ge kroppen ett riktigt problem istället för alla vardagsdemoner man slåss med. Det kanske vore värt att testa. Eller inte.
På kvällen gick vi till Per och Sandra för någon form av lördagsnöje. Det var kul, särskilt när Spotifytemat för kvällen blev Skämslåtar. Jag tror att jag tog priset när jag satte på svängiga Bring it all back med S Club 7. Sara bidrog med Miley Cyrus medan Laktos-Erik chokade när han var på vippen att spela Pinks Family portrait. Svagt av honom.
Det var också kul att träffa gamla vänner som Aspeqvist, Nettan och Maja. Maja som är pluggar till sjuksköterska var också vänlig nog att lyssna på min sjukdomshistorik från det senaste halvåret och gav mig lite tips om hur jag ska gå vidare. Nu låter det som att jag har varit sängliggande i månader, och så illa är det ju faktiskt inte.
Festligheterna igår ledde till att jag och Sara fick ställa in det planerade besöket på Scandics frukostbuffé i morse, då det var långt mycket mer lockande att sova vidare. Det får bli någon annan gång.
Nu ska jag gå till Swebus. Varenda tåg hos SJ var fullbokat. Irriterande.
söndag 16 maj 2010
fredag 14 maj 2010
Välkommen Elis!
Vilken härlig dag!
Han har äntligen kommit till världen. Elis, Love och Kerstins son och min brorson, föddes igår på Kristianstads BB och det var en fantastisk känsla när Love ringde och berättade sent igår kväll. Jag är mycket glad för deras skull, och nu hoppas jag att jag får träffa den lille krabaten så fort som möjligt. Synd att jag oftast befinner mig en halv dag från Skåne.
Igår firade jag och Sara hennes nya amerikakunskaper och idag har vi ännu en anledning att fira. Glada tider, det är vad det är.
Jag träffade pappa och tog en lunch tidigare idag och det blev mycket snack om min och mina bröders förlossningar, och hur hans känsla var då. Roligast var när han berättade hur han hade gett Love nyheten om att hade fått en brorsa, och den då treåriga pojken envist hade svarat "Näe, det har jag inte alls". Inte för att jämföra mig med gudomligheter, men jag blev precis som Jesus förnekad av dem jag kallar min familj.
Nu ska jag kolla på MMS:et med bilden på Elis ännu en gång. Det går inte att tröttna på den.
Han har äntligen kommit till världen. Elis, Love och Kerstins son och min brorson, föddes igår på Kristianstads BB och det var en fantastisk känsla när Love ringde och berättade sent igår kväll. Jag är mycket glad för deras skull, och nu hoppas jag att jag får träffa den lille krabaten så fort som möjligt. Synd att jag oftast befinner mig en halv dag från Skåne.
Igår firade jag och Sara hennes nya amerikakunskaper och idag har vi ännu en anledning att fira. Glada tider, det är vad det är.
Jag träffade pappa och tog en lunch tidigare idag och det blev mycket snack om min och mina bröders förlossningar, och hur hans känsla var då. Roligast var när han berättade hur han hade gett Love nyheten om att hade fått en brorsa, och den då treåriga pojken envist hade svarat "Näe, det har jag inte alls". Inte för att jämföra mig med gudomligheter, men jag blev precis som Jesus förnekad av dem jag kallar min familj.
Nu ska jag kolla på MMS:et med bilden på Elis ännu en gång. Det går inte att tröttna på den.
onsdag 12 maj 2010
Levski-Dödsdömda 4-1
Det var roligt att spela korpmatch i går med Pers lag, men jag har fortfarande inte förstått namnet på laget. Typ Levski Chassi eller något. Jävligt konstigt. Jag hade träffat några av spelarna förut så det var inga problem att dyka in i laget på en backplats. Till en början var det ovant att spela sjumanna eftersom att det inte är några som helst ytor att spela på, samt att planen var full av månkratrar vilket omöjliggjorde det fina kortpassningsspel vi hade planerat.
Motståndarna gjorde oväntat 0-1 i inledningen, men vi vände redan före halvtid och när vi vid ställningen 3-1 fick straff i andra halvlek och Per rullade in bollen i mål var det avgjort. Det roliga med straffen var att Sam, som blev kapad i straffområdet lyckades snacka till sig sitt andra gula kort i samband med det och blev utvisad. Första gången jag har sett någon tilldömas straff och rött kort i samma sekvens. Och första röda kortet jag har sett på Korpvallen sedan nån idiot skallade sönder Ersins läpp när jag spelade med Ollas (?) 2004. Den gången ledde det till rättegång, men Sams utvisning stannar nog vid en matchs avstängning.
Till sist, hoppas att det var lugnt för min tränare att jag spelade korpmatch. Mitt kontrakt uttrycker faktiskt inte något om att jag inte för spela för andra lag under säsong, i och med att jag inte har något kontrakt, så jag har ryggen fri juridiskt sett. Leif Silbersky skulle vara stolt över mig.
Motståndarna gjorde oväntat 0-1 i inledningen, men vi vände redan före halvtid och när vi vid ställningen 3-1 fick straff i andra halvlek och Per rullade in bollen i mål var det avgjort. Det roliga med straffen var att Sam, som blev kapad i straffområdet lyckades snacka till sig sitt andra gula kort i samband med det och blev utvisad. Första gången jag har sett någon tilldömas straff och rött kort i samma sekvens. Och första röda kortet jag har sett på Korpvallen sedan nån idiot skallade sönder Ersins läpp när jag spelade med Ollas (?) 2004. Den gången ledde det till rättegång, men Sams utvisning stannar nog vid en matchs avstängning.
Till sist, hoppas att det var lugnt för min tränare att jag spelade korpmatch. Mitt kontrakt uttrycker faktiskt inte något om att jag inte för spela för andra lag under säsong, i och med att jag inte har något kontrakt, så jag har ryggen fri juridiskt sett. Leif Silbersky skulle vara stolt över mig.
tisdag 11 maj 2010
2726 tecken om fyra dagar
Det blev en lyckad middag för mor i fredags. Hannes och jag komponerade ihop en god meny, som alla uppskattade. I alla fall se de det. Sara var behjälplig i köket, så att det inte blev totalt kaos när jag och Hannes satte fart. Mest nöjd är jag med min efterrätt - pannacotta. Det var första gången jag använda vaniljstång överhuvudtaget, så det känns som att det var ett stort steg.
Det blev en trevlig och avslappnad kväll med mycket mat och vin, men tyvärr inte så mycket sång. Det får bli en annan gång.
I lördags gjorde vi inte så värst mycket, dels för att vi var trötta efter kvällen före och dels för att det var rekorddåligt majväder ute. När rullgardinen åkte upp efter att melodikrysset var spikat och allt man såg var en grå regnvägg utanför fönstret var beslutet att stanna inne hela dagen inte särskilt svårfattat. Jag minns inte ens vad vi gjorde - så lite gjorde vi. På kvällen blev det dock Josefins Tacogratäng framför bland annat The life aquatic with Steve Zissou och Du levande på tv. Skönt att inte göra något.
I söndags skulle Sara ha jobbat, men det blev inställt på grund av crap-väder så det blev sovmorgon istället. Det hade det blivit för mig i vilket fall som helst, men nu var jag tvungen att ta sympatisovmorgon. På eftermiddagen valde jag för första gången någonsin bort en Arsenalmatch eftersom att laget har varit så inihelvete dåliga de senaste veckorna, så jag tog en fika med Per istället. Där och då tog vi beslutet om att jag ska vara med och spela korpmatch nu ikväll, så det kommer att bli spännande med en comeback på Korpvallen. Med lånade skor och grejer så klart.
Igår var det plugg igen, men jag orkade inte ta tag i mitt eget så jag korrläste Saras uppsats istället. Time well spent... Mina studier har inte varit såhär försummade sedan andra terminen svenska när vi läste norska och danska. Men jag får ta tag i det en vacker dag, och med tanke på att det aldrig blir några vackra dagar så behöver jag inte det.
Igår åt vi lasagne för att en dag för sent fira St Totteringham's Day, som i år inföll löjligt sent. Jag råkade fira den en aning premature för några veckor sedan, och resultatet av det blev en månad av totalt urusla Arsenalmatcher. Jag har nu lärt mig att inte jinxa St Totteringham's Day.
Nu ska jag ladda för korpmatch, samt hoppas på att Jas-piloten som levde rövare över Tannefors och Johannelund förut kommer tillbaka. Det var kul att kolla på krumbukterna. Det är bra kräm i de där kärrorna, ingen tvekan om det. Sedan finns ju också risken att de störtar - face it, it's Jas - vilket ytterligare kryddar planespottingen. Men han är väl statligt anställd, så jag antar att han har jobbat sina två timmar för idag redan.
Jag vill också jobba statligt.
Det blev en trevlig och avslappnad kväll med mycket mat och vin, men tyvärr inte så mycket sång. Det får bli en annan gång.
I lördags gjorde vi inte så värst mycket, dels för att vi var trötta efter kvällen före och dels för att det var rekorddåligt majväder ute. När rullgardinen åkte upp efter att melodikrysset var spikat och allt man såg var en grå regnvägg utanför fönstret var beslutet att stanna inne hela dagen inte särskilt svårfattat. Jag minns inte ens vad vi gjorde - så lite gjorde vi. På kvällen blev det dock Josefins Tacogratäng framför bland annat The life aquatic with Steve Zissou och Du levande på tv. Skönt att inte göra något.
I söndags skulle Sara ha jobbat, men det blev inställt på grund av crap-väder så det blev sovmorgon istället. Det hade det blivit för mig i vilket fall som helst, men nu var jag tvungen att ta sympatisovmorgon. På eftermiddagen valde jag för första gången någonsin bort en Arsenalmatch eftersom att laget har varit så inihelvete dåliga de senaste veckorna, så jag tog en fika med Per istället. Där och då tog vi beslutet om att jag ska vara med och spela korpmatch nu ikväll, så det kommer att bli spännande med en comeback på Korpvallen. Med lånade skor och grejer så klart.
Igår var det plugg igen, men jag orkade inte ta tag i mitt eget så jag korrläste Saras uppsats istället. Time well spent... Mina studier har inte varit såhär försummade sedan andra terminen svenska när vi läste norska och danska. Men jag får ta tag i det en vacker dag, och med tanke på att det aldrig blir några vackra dagar så behöver jag inte det.
Igår åt vi lasagne för att en dag för sent fira St Totteringham's Day, som i år inföll löjligt sent. Jag råkade fira den en aning premature för några veckor sedan, och resultatet av det blev en månad av totalt urusla Arsenalmatcher. Jag har nu lärt mig att inte jinxa St Totteringham's Day.
Nu ska jag ladda för korpmatch, samt hoppas på att Jas-piloten som levde rövare över Tannefors och Johannelund förut kommer tillbaka. Det var kul att kolla på krumbukterna. Det är bra kräm i de där kärrorna, ingen tvekan om det. Sedan finns ju också risken att de störtar - face it, it's Jas - vilket ytterligare kryddar planespottingen. Men han är väl statligt anställd, så jag antar att han har jobbat sina två timmar för idag redan.
Jag vill också jobba statligt.
fredag 7 maj 2010
Willy Wanka
Sitter hos Sara och laddar upp inför en rejäl storhandling på Willys (hangning out) vilket i sin tur blir en uppladdning för kvällens födelsedagsmiddag. Det var Hannes som kom med idén om att vi skulle bjuda vår mor på en bättre (nåja) middag i och med att hon fyllde år i går. Ibland får han bra idéer den lilla gossen, det får man ge honom. Men vad är det man säger, även en blind höna kan hitta en ko.
Igår fick jag vicka på en högstadieskola i Uppsala, eftersom att Fred the Head skulle vara på skol-DM i innebandy eller något liknande. Då ringde han in mig. Jag höll i två idrottslektioner och en engelsklektion, och det gick över förväntan trots en del obligatoriska nu-har-vi-vikarie-so-let's-pull-some-shit-tendenser.
På idrotten fick de givetvis spela multibrännboll, eftersom att det är en gren av brännbollen jag verkligen brinner för. Det hade varit lite väl förutsägbart om jag hade kört igång fotboll, och dessutom är fotboll en jävla bögsport så det var inte heller aldrig aktuellt. Dessutom var det inte jag som bestämde vad som skulle göras. Ni får skylla på Fred the Head som jag sa till eleverna.
Kul att se lite av en ny skola, även om jag börjar se väldigt många likheter mellan de skolor jag har besökt. Kände att jag verkligen vill ha ett riktigt jobb, med lite fasta rutiner och sådant. Hoppas att de hör av sig igen och vill att jag vickar. Men inte nästa vecka för då ska jag vara i Linköping.
Efter vicket åkte jag och Hannes tåg till Linköping och sedan visare till Lambot och firade vår mor tillsammans med pappa, mormor, Sören och Birgitta.
På kvällen när jag hade åkt ner till Sara som hade jobbat gick vi ut och tog några öl tillsammans med hennes jobbarkompisar, och det var allmänt trevligt. När vi sedan skulle sova ville Sara kolla på Star Trek, medan jag var måttligt road. Men jag antar att jag får ge den en chans. Det är ju faktiskt lite coolt med klingon.
Igår fick jag vicka på en högstadieskola i Uppsala, eftersom att Fred the Head skulle vara på skol-DM i innebandy eller något liknande. Då ringde han in mig. Jag höll i två idrottslektioner och en engelsklektion, och det gick över förväntan trots en del obligatoriska nu-har-vi-vikarie-so-let's-pull-some-shit-tendenser.
På idrotten fick de givetvis spela multibrännboll, eftersom att det är en gren av brännbollen jag verkligen brinner för. Det hade varit lite väl förutsägbart om jag hade kört igång fotboll, och dessutom är fotboll en jävla bögsport så det var inte heller aldrig aktuellt. Dessutom var det inte jag som bestämde vad som skulle göras. Ni får skylla på Fred the Head som jag sa till eleverna.
Kul att se lite av en ny skola, även om jag börjar se väldigt många likheter mellan de skolor jag har besökt. Kände att jag verkligen vill ha ett riktigt jobb, med lite fasta rutiner och sådant. Hoppas att de hör av sig igen och vill att jag vickar. Men inte nästa vecka för då ska jag vara i Linköping.
Efter vicket åkte jag och Hannes tåg till Linköping och sedan visare till Lambot och firade vår mor tillsammans med pappa, mormor, Sören och Birgitta.
På kvällen när jag hade åkt ner till Sara som hade jobbat gick vi ut och tog några öl tillsammans med hennes jobbarkompisar, och det var allmänt trevligt. När vi sedan skulle sova ville Sara kolla på Star Trek, medan jag var måttligt road. Men jag antar att jag får ge den en chans. Det är ju faktiskt lite coolt med klingon.
tisdag 4 maj 2010
Perfekt har det varit
Två dagar som har varit likvärdiga kan härmed sammanfattas och åka in i arkivet. De har börjat med tonårssovande, den andra dagen värre än den ena för att sedan gå in i någon form av surfrundsdimma innan frukost. Därefter har jag hittat glasögonen och surfandet har blivit mindre dimmigt.
Nästa steg har varit att börja fundera över vad jag ska läsa på under dagen, och steget efter det har fastställts som leta upp böckerna-tid på schemat. När det är gjort har målet varit att läsa så mycket som möjligt, och om "så mycket som möjligt" är "inte så jättemycket" har målet uppfyllts med råge båda dagarna.
Därefter har jag ätit mat, och i ena dagens fall tittat på den där j ä v l a bögsporten på tv (när ska den här säsongen ta slut egentligen? som jag retoriskt brukar fråga så här års), varpå löprundan har tagit vid. Det har gått bra att springa, särskilt ena dagen.
Sedan har det varit tv-seriefest med Family Guy, The Pacific, How I Met Your Mother och The Big Bang Theory. Därefter har jag sett ena halvan av Der Untergang ena natten och andra halvan andra natten - det har varit planen i alla fall.
Fy fan vad drygt det har varit att skriva det här inlägget i perfekt, det är vad har varit.
En enda sak har egentligen skiljt dagarna åt. För på den andra dagen har jag intervjuat en AIK-spelare. Ni kan aldrig gissa vem.
I morgon ska jag röntga min hjärna för att se om mina illamåendetendenser kan spåras dit. Det känns lite otäckt, men det går säkert bra. Om inte annat för att jag ska kunna säga att jag inte har något fel på hjärnan - i motsats till vad många har hävdat genom åren.
Nästa steg har varit att börja fundera över vad jag ska läsa på under dagen, och steget efter det har fastställts som leta upp böckerna-tid på schemat. När det är gjort har målet varit att läsa så mycket som möjligt, och om "så mycket som möjligt" är "inte så jättemycket" har målet uppfyllts med råge båda dagarna.
Därefter har jag ätit mat, och i ena dagens fall tittat på den där j ä v l a bögsporten på tv (när ska den här säsongen ta slut egentligen? som jag retoriskt brukar fråga så här års), varpå löprundan har tagit vid. Det har gått bra att springa, särskilt ena dagen.
Sedan har det varit tv-seriefest med Family Guy, The Pacific, How I Met Your Mother och The Big Bang Theory. Därefter har jag sett ena halvan av Der Untergang ena natten och andra halvan andra natten - det har varit planen i alla fall.
Fy fan vad drygt det har varit att skriva det här inlägget i perfekt, det är vad har varit.
En enda sak har egentligen skiljt dagarna åt. För på den andra dagen har jag intervjuat en AIK-spelare. Ni kan aldrig gissa vem.
I morgon ska jag röntga min hjärna för att se om mina illamåendetendenser kan spåras dit. Det känns lite otäckt, men det går säkert bra. Om inte annat för att jag ska kunna säga att jag inte har något fel på hjärnan - i motsats till vad många har hävdat genom åren.
söndag 2 maj 2010
Valborg - detta har hänt
Ännu en valborg är passerad och jag överlevde i år också. På det hela taget blev dagen lyckad och jag tror att den kvalar in som min tredje bästa Uppsalavalborg. Eller den var nog vassare än lampkrossarvalborgen 2007, så jag lyfter årets till den näst bästa just efter den där episka dagen 2008.
Dagen började dock inget vidare eftersom att jag var på mitt allra sämsta morgonhumör orsakat av usel nattsömn. När jag efter många om och men började varva ner på kvalborg och slumra till kom Esh hem och spelade fars i lägenheten, för det smällde så mycket i dörrar att Stefan & Krister sa "Lugn nu, du behöver ju inte överdriva". Nästa gång jag nästan hade somnat väcktes jag av ett monotont dunkande som kom någonstans ifrån. Det visade sig vara någon som hade blivit utelåst från grannhuset som dunkade på dörren så till den milda grad att det hördes upp till mig.
Till slut hade jag dock ryckt upp mig så pass mycket från morgontjurigheten att jag pallade pallra mig iväg till Ekumenikumparken där "alla" på sedvanligt sätt höll hus. Jag hängde mest med Jajje och Jesper, men jag satt också med Hannes en stund. Hans kompisar hade på grund av den agrara utstyrsel min bror bar döpt honom till "Bonde söker hjälp", och det var mycket träffande. Jag tror det var South Park-kepsen som gjorde outfiten så komplett.
Schennifer Lopez och min bror bonden håller låda i parken.
Dagen började dock inget vidare eftersom att jag var på mitt allra sämsta morgonhumör orsakat av usel nattsömn. När jag efter många om och men började varva ner på kvalborg och slumra till kom Esh hem och spelade fars i lägenheten, för det smällde så mycket i dörrar att Stefan & Krister sa "Lugn nu, du behöver ju inte överdriva". Nästa gång jag nästan hade somnat väcktes jag av ett monotont dunkande som kom någonstans ifrån. Det visade sig vara någon som hade blivit utelåst från grannhuset som dunkade på dörren så till den milda grad att det hördes upp till mig.
Till slut hade jag dock ryckt upp mig så pass mycket från morgontjurigheten att jag pallade pallra mig iväg till Ekumenikumparken där "alla" på sedvanligt sätt höll hus. Jag hängde mest med Jajje och Jesper, men jag satt också med Hannes en stund. Hans kompisar hade på grund av den agrara utstyrsel min bror bar döpt honom till "Bonde söker hjälp", och det var mycket träffande. Jag tror det var South Park-kepsen som gjorde outfiten så komplett.
Schennifer Lopez och min bror bonden håller låda i parken.I parken sprang jag först inte på någon alls jag kände, vilket kändes märkligt eftersom att man normalt sett vadar i bekanta här på valborg. Folk hade väl flyttat var mitt antagande. Men efter hand stötte jag på flera stycken, till exempel Becks, Fred the Head och Erica. Den sistnämnda skvallrade om att Oskar skulle dyka upp framåt kvällen, så då blev det en omprioritering för kvällens agenda.
När många började röra sig mot champagnegaloppen avvek jag och trampade genom stan bort till kvarnen där jag köpte grisen, potatissalladen och Lohmanders. Sedan tajmade vi det så bra att när jag kom bort till Kantorn dök Björn, Elin, Lindberg och Jonas upp, och det var ju bra eftersom att jag var på väg hem till Björn och Elin.
Där tog jag det lugnt ett tag och tog för en gångs skull regeln varannan vatten på allvar. För det funkar väl även om man dricker allt vatten på samma gång? Sedan drog vi igång grillen så att jag fick flambera mina grisar och när de var uppätna kände jag mig redo att ta mig an kvällen. Jag blev dock kvar hos Björn tills vinet var slut.
Jag och Esh lämnade Djäkne och gick till Ekumenikum där skräpet verkligen låg i drivor. Det var chockerande att se. Att inte folk plockar upp efter sig! Skamligt, Uppsala. Esh ville inte följa med in till den fest där Oskar var på så jag gick själv och så hängde vi där och gjorde lite catching up, samt blev utkörda ur ett rum ("Min säng är ingen sittplats"). Sen gick jag, Oskar och Erica hem till mig där vi käkade pizza, innan de tog taxi till stan. Jag somnade när huvudet hade träffat kudden.
Resultatet av dagen blev ett solbränt ansikte samt ihängande trötthet under gårdagen. Men det kan man stå ut med när förrgårdagen blev så pass lyckad.
Idag har jag spelat seriepremiär, men allt jag har att säga om den är att fotboll är en jävla bögsport.
När många började röra sig mot champagnegaloppen avvek jag och trampade genom stan bort till kvarnen där jag köpte grisen, potatissalladen och Lohmanders. Sedan tajmade vi det så bra att när jag kom bort till Kantorn dök Björn, Elin, Lindberg och Jonas upp, och det var ju bra eftersom att jag var på väg hem till Björn och Elin.
Där tog jag det lugnt ett tag och tog för en gångs skull regeln varannan vatten på allvar. För det funkar väl även om man dricker allt vatten på samma gång? Sedan drog vi igång grillen så att jag fick flambera mina grisar och när de var uppätna kände jag mig redo att ta mig an kvällen. Jag blev dock kvar hos Björn tills vinet var slut.
Jag och Esh lämnade Djäkne och gick till Ekumenikum där skräpet verkligen låg i drivor. Det var chockerande att se. Att inte folk plockar upp efter sig! Skamligt, Uppsala. Esh ville inte följa med in till den fest där Oskar var på så jag gick själv och så hängde vi där och gjorde lite catching up, samt blev utkörda ur ett rum ("Min säng är ingen sittplats"). Sen gick jag, Oskar och Erica hem till mig där vi käkade pizza, innan de tog taxi till stan. Jag somnade när huvudet hade träffat kudden.
Resultatet av dagen blev ett solbränt ansikte samt ihängande trötthet under gårdagen. Men det kan man stå ut med när förrgårdagen blev så pass lyckad.
Idag har jag spelat seriepremiär, men allt jag har att säga om den är att fotboll är en jävla bögsport.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
