2726 tecken om fyra dagar

Det blev en lyckad middag för mor i fredags. Hannes och jag komponerade ihop en god meny, som alla uppskattade. I alla fall se de det. Sara var behjälplig i köket, så att det inte blev totalt kaos när jag och Hannes satte fart. Mest nöjd är jag med min efterrätt - pannacotta. Det var första gången jag använda vaniljstång överhuvudtaget, så det känns som att det var ett stort steg.

Det blev en trevlig och avslappnad kväll med mycket mat och vin, men tyvärr inte så mycket sång. Det får bli en annan gång.

I lördags gjorde vi inte så värst mycket, dels för att vi var trötta efter kvällen före och dels för att det var rekorddåligt majväder ute. När rullgardinen åkte upp efter att melodikrysset var spikat och allt man såg var en grå regnvägg utanför fönstret var beslutet att stanna inne hela dagen inte särskilt svårfattat. Jag minns inte ens vad vi gjorde - så lite gjorde vi. På kvällen blev det dock Josefins Tacogratäng framför bland annat The life aquatic with Steve Zissou och Du levande på tv. Skönt att inte göra något.

I söndags skulle Sara ha jobbat, men det blev inställt på grund av crap-väder så det blev sovmorgon istället. Det hade det blivit för mig i vilket fall som helst, men nu var jag tvungen att ta sympatisovmorgon. På eftermiddagen valde jag för första gången någonsin bort en Arsenalmatch eftersom att laget har varit så inihelvete dåliga de senaste veckorna, så jag tog en fika med Per istället. Där och då tog vi beslutet om att jag ska vara med och spela korpmatch nu ikväll, så det kommer att bli spännande med en comeback på Korpvallen. Med lånade skor och grejer så klart.

Igår var det plugg igen, men jag orkade inte ta tag i mitt eget så jag korrläste Saras uppsats istället. Time well spent... Mina studier har inte varit såhär försummade sedan andra terminen svenska när vi läste norska och danska. Men jag får ta tag i det en vacker dag, och med tanke på att det aldrig blir några vackra dagar så behöver jag inte det.

Igår åt vi lasagne för att en dag för sent fira St Totteringham's Day, som i år inföll löjligt sent. Jag råkade fira den en aning premature för några veckor sedan, och resultatet av det blev en månad av totalt urusla Arsenalmatcher. Jag har nu lärt mig att inte jinxa St Totteringham's Day.

Nu ska jag ladda för korpmatch, samt hoppas på att Jas-piloten som levde rövare över Tannefors och Johannelund förut kommer tillbaka. Det var kul att kolla på krumbukterna. Det är bra kräm i de där kärrorna, ingen tvekan om det. Sedan finns ju också risken att de störtar - face it, it's Jas - vilket ytterligare kryddar planespottingen. Men han är väl statligt anställd, så jag antar att han har jobbat sina två timmar för idag redan.

Jag vill också jobba statligt.