Perfekt har det varit

Två dagar som har varit likvärdiga kan härmed sammanfattas och åka in i arkivet. De har börjat med tonårssovande, den andra dagen värre än den ena för att sedan gå in i någon form av surfrundsdimma innan frukost. Därefter har jag hittat glasögonen och surfandet har blivit mindre dimmigt.

Nästa steg har varit att börja fundera över vad jag ska läsa på under dagen, och steget efter det har fastställts som leta upp böckerna-tid på schemat. När det är gjort har målet varit att läsa så mycket som möjligt, och om "så mycket som möjligt" är "inte så jättemycket" har målet uppfyllts med råge båda dagarna.

Därefter har jag ätit mat, och i ena dagens fall tittat på den där j ä v l a bögsporten på tv (när ska den här säsongen ta slut egentligen? som jag retoriskt brukar fråga så här års), varpå löprundan har tagit vid. Det har gått bra att springa, särskilt ena dagen.

Sedan har det varit tv-seriefest med Family Guy, The Pacific, How I Met Your Mother och The Big Bang Theory. Därefter har jag sett ena halvan av Der Untergang ena natten och andra halvan andra natten - det har varit planen i alla fall.

Fy fan vad drygt det har varit att skriva det här inlägget i perfekt, det är vad har varit.

En enda sak har egentligen skiljt dagarna åt. För på den andra dagen har jag intervjuat en AIK-spelare. Ni kan aldrig gissa vem.

I morgon ska jag röntga min hjärna för att se om mina illamåendetendenser kan spåras dit. Det känns lite otäckt, men det går säkert bra. Om inte annat för att jag ska kunna säga att jag inte har något fel på hjärnan - i motsats till vad många har hävdat genom åren.