Klassiska datumet 16 juni

Är ni kvar?

I don't blame you if you're not, för uppdateringstakten här har varit så långt under all jävla kritik att om kritik var jordskorpan hade uppdateringsfrekvensen varit i Kina vid det här laget.

Förra veckan var livsandarna på semester, men nu känns det trots allt som att de börjar återvända hem igen. Det kan visserligen ha något att göra med att Sara kom hit i lördags, men även att jag mer och mer börjar acceptera att situationen i sommar kommer att vara som den är och att det snart är augusti. Är inte sommar egentligen den årstid som ska vara bäst?

Jag har dock alltid varit en höstmänniska. Detta skulle kunna illustreras med en dikt jag skrev någon gång under början av 1990-talet.

Hösten smakar regn.
Hösten luktar blöta löv.
Hösten känns kul.
Hösten låter "Med en enkel tulipan".
Hösten är grå och brun.
Hösten är bäst!

Fast nu blev jag inte alls sugen på höst. Det där verkar ju bara deprimerande också. Idiot-1993-Axel.

Sara var dock tvungen att åka hem till sitt jobb igår, så nu är det bara att trycka på saknaknappen igen och räkna ned dagarna till vi ses igen.

Jag har i alla fall börjat leta efter en lägenhet nu, eftersom att Sara ska flytta hit till hösten, så det är 50 % av sommarens stora projekt. Resten handlar om den lilla detaljen att hitta ett jobb. Piece of cake, i bägge fallen. Innebär ingen ångest alls. Nej nej. Verkligen inte.

Annars har jag fortsatt på förra veckans inslagna träningsnarkomaniväg. Så här långt den här veckan har jag medelst gång och löpning avverkat ett maratonlopp, så det känns ganska bra. Idag orkade jag springa 15 kilometer i sträck för första gången så snart kommer jag att vara uppe i två mil. Kanske ska falla för grupptrycket och signa upp mig till Stockholm Maraton nästa år?

Jobbet då? Jag hinner knappt se på fotbollsmatcherna (som är sjukt tråkiga för övrigt) för att det är så mycket att göra. Industrisemestern har aldrig varit så efterlängtad, förutom för dem som faktiskt får semester då. Semester, vilken jävla lyx.

Kul att ni tittade förbi! På återseende.

PS. Idag har jag namnsdag, och har redan blivit grattad två gånger. Också det någon form av rekord.