Etapp ett på årets värsta pluggvecka är så gott som avklarad. Jag har bara lite småplock kvar på hemtentan, som korrläsning och diverse laxeringar av de allra värsta skitnödigheterna. Jag vill ju inte råka ut för ett sådant här debacle igen.
Och det där med värsta är en sanning att ta med en grabbnäve salt. Med tanke på min tveksamma insats den här terminen så skulle vilken vecka som helst under andra terminen engelska skrattat hånfullt åt mig när jag kallar det här för värsta. Men i morgon blir det hårdkörning inför fredagens fonetiktenta, så ska jag nog kunna sno åt mig ett godkänt till sist.
Idag har jag utöver skolverksamhet ägnat min energi åt ett arbetspass i värmen på Arlanda. Valet att inte jobba i shorts var mitt sämsta sedan jag bestämde mig för att läsa spanska på elevens val i åttan (jag fick tre asterisker i betyg, och inte en enda bokstav) och det var emellanåt ohyggligt varmt. Men hellre det än en istid som varar långt in i april. Att det var mycket att göra på jobbet gjorde inte så mycket, för då går tiden fort.
Nästa vecka drar för övrigt mitt sommarschema igång. Tänk vilken lyx att få ha semester på sommaren. Och då menar jag betald semester, för obetald semester är inget annat än arbetslöshet.
Nu längtar jag till fredag klockan 18.00. Då tar tentan slut och jag får gå och leka med familjen Strandberg-von Essen som förärar stan med ett besök. Very nice indeed. Vad Karl ska göra i stan? Han ska ju sälja ost.
Dum fråga.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar