En sensommardröm

En fredag i september i en nöjespark. Där knäcks det snart en Hof i solnedgångens/regnets sken, och inget är för sent. När bakgrundssuset är rusningens trafik - då blir sommarens sista suck till ett skrik.

Nöjesparken i fråga är Gröna Lund. Snart drar vi mot Stockholm, möter upp Sara och tar sedan sikte på Djurgården. Sen, vid åttasnåret, tar vi plats framför stora scenen och njuter. Av Håkan Hellströms spelning. Sommaren är inte död. Inte ännu. Sommaren 2009 års sista suck ska bli till ett skrik i samband med introt till Ramlar. Det finns nog inte ett mer lämpligt sätt att ta helg på, idag fredagen den 4/9 2009.

Veckan har gått fort, och det känns nästan som att det var söndag i förrgår. Skönt när det är så istället för att få för sig att det är torsdag på tisdagen. Det är en bitchslap, på grusplanskall kind, om något. Fast jag känner mig fortfarande väldigt färsk på jobbet. Enligt pappa tar det två månader att komma in i ett nytt jobb, så då får jag lita på det.

Nä, nu blir det en fredagspizza och sen ramlar vi på tåget. Kom igen, Lena och alla andra.