Energin redo för comeback

Nu känns det äntligen som att en frisk tillvaro finns framför mig. Jag fick (köpa) en medicin av doktorn och den verkar göra sitt jobb. Jag mår inte illa längre och kan andas normalt. Den enda som stör nu är att jag fortfarande blir orimligt trött av minsta lilla ansträngning, men det är inte alls lika påtagligt som förra veckan. Då var jag tvungen att sova efter att ha typ öppnat ett kuvert, medan jag den här veckan till och med klarar av tvättstugan.

Om den här utvecklingen fortsätter är jag tillbaka på jobbet på måndag. Skönt att återfå vardagen igen. Dag-TV är intressant att återuppleva i ungefär en vecka, men sedan inser man att Seventh Heaven inte är ett fungerande tidsfördriv i längden. Dessutom är Internet fortfarande för litet för min smak. De som skriver där borde jobba lite hårdare.

Inte jag då, men alla andra. Jag har papper på att min arbetsförmåga är helt nedsatt. Så det så.

Dag-TV borde vara lite mer som söndags-TV. Jag och Sara har utarbetat en helt fantastisk tablå. Först är det dubbelavsnitt av batningsprogrammet Biggest Loser på Kanal Fem och efter cirka en halvtimme Idol är det Vem Vet Mest-maraton på SVT. Sedan får man vila ögonen framför datan i ungefär en timma innan TV 4 plussen (som mormor säger) visar dubbelavsnitt av Vad Blir Det För Mat?. Sedan blir jag inspirerad och lagar kvällsmat, exempelvis crepes med champinjonfyllning som i söndags. Men vilken husmanskost som helst går bra.

Därefter råder det delade meningar. Jag vill gärna se någon fin Tom Alandh-dokumentär vid åttasnåret, medan Sara vill se Ensam mamma söker fru. Jag gnyr lite och vill kolla på SVT, och sedan kollar vi på Ensam mamma söker.

Söndagarna med Sara är väldigt mysiga. Jag längtar efter henne.

Det blir dessvärre problematiskt den här helgen. Dels för att Sara planerar att åka hem på söndagen och dels för att Arsenal har match. Då får man ju kasta om i schemat.

Nu är det nog Seventh Heaven på tv.