Nej, det här sjukdomstillståndet jag har hamnat i vägrar ge med sig. Visserligen känns det lättare att andas nu, men jag är fortfarande trött och drabbas emellanåt av ihållande illamåendeattacker efter att jag äter. Det börjar kännas hopplöst nu.
Eller så är jag gravid igen. Men det tror jag inte. Min livmoder existerar nämligen inte.
Har varit hängig i allmänhet under två och en halv vecka vid det här laget och det påverkar så klart hela mig. Jag har inte energi till att göra något mer ansträngande än att titta på tv eller sitta vid datan, och när jag försöker göra något blir jag helt utmattad. Bara att gå till frisören i lördags tog knäcken på mig.
Det är också frustrerande att läkarna inte hittar någon medicinsk förklaring till varför jag mår dåligt, och alla prover de har tagit har varit normala. Det enda de säger är att jag ska vila och inte anstränga mig, så jag antar att det är det jag måste göra. Även om det är segt och långsamt.
Sedan är det klart att jag tänker lite på det ekonomiska också, men jag har beslutat att strunta i det. Jag klarar mig alltid. Har jag överlevt de två senaste somrarnas kyrkråtteleverne ska jag väl klara det här.
Okej. Nu ska jag bli frisk. Det får ni styra upp.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar