Mot kontinenten

Jag hoppas att lumpargrabbarna gör någon nytta för en gångs skull i historien och skottar upp stambanan ner mot Malmö i natt. För i morgon ska jag åka till utlandet, även känt som Skåne och möta våren. Det ligger ju så pass långt söderut så jag räknar med att se både Tussilago och Vitsippa längs med syllarna på min färd.

Det är dock inte Malmö som är slutmålet utan Kristianstad där Love och Kerstin bor sedan ett och ett halvt år, och som jag skamligt nog ännu inte har besökt. Nu ska det dock bli ändring - förutsatt att de där grenadjärerna röjer upp spåren duktigt.

Sara ska dock inte med för hon är rädd för Sverigedemokrater (märkligt att det partiet har sitt starkaste fäste i Skåne när det inte ens är svenskt) och för att hon tycker det är töntigt med inspringet på handbollsmatcher. Men att hon tycker det får jag inte säga, har hon sagt. Skriva sa hon dock ingenting om.

I övrigt har jag i dagarna kunnat konstatera att världens geologer nu måste leva livets glada dagar. Tänk så många svar de kan få om den förra istiden, nu när de kan följa den nyas utveckling i realtid.

Till sist vill jag rikta ett tack till Erik som snabbt räknade ut att King Kolo snarare än att urarta i en matblogg riskerar att bli en SJ-blogg, eller kanske mer troligt - en hatblogg om SJ. Skönt att ha en så duglig statistiker i läsekretsen.