Se på mig, en revansch i stormen

Jag säger som Björn Ferry angående att han redan har vunnit ett OS-guld och inte upprepade succén idag: "Det är som att bo i Afrika och få sitt första kylskåp. Får man ett till så är det ju bra, men inte nödvändigt." Så känner jag också. Man ska inte vara girig.

I motsats till onsdagen var gårdagen en lysande sportdag. Visserligen så blev det inte så mycket sportande för mig och Sara, trots storslagna planer som inkluderade allt från Ombergbesök till långpromenad med korvgrillning. Vädret tvingade oss dock att imitera SJ och ställa in. Istället blev det en lugn eftermiddag i väntan på kick-off mellan Arsenal-Sunderland. Jag läste min läxbok och tog ett bad medan Sara kollade på hennes nya favorit-tv-serie Heroes.

Matchen såg vi på The Champ, och som vanligt bestod klientelet av en hel del personer från samhällets skuggsida. Det var nämligen ett helt lag från Hemgårdarnas BK där, och som gammal Östria/Lambohovskille är ju det extra obekvämt. Tur att det inte var Babylon eller Karle som var där, för då hade jag nog varit tvungen att se matchen någon annanstans.

Efter en öl var stämningen dock mindre skakig och när Bendtner gjorde 1-0 blev det rentav gemytligt. Okej, inte gemytligt - men i alla fall inte otrevligt. Det var nervöst att Arsenal bara ledde med ett mål, så det var skönt att Cesc punkterade matchen på övertid med en välplacerad straff.

På kvällen åt vi laxen med rostade rotsaker och citronsås. Jag har märkt, och det har även påpekats för mig, att den här bloggen alltmer har börjat kretsa runt vad jag äter. Anledningen är antagligen att det inte händer så mycket att skriva hem om i mitt liv för tillfället, och vissa dagar är maten det enda jag har att fästa uppmärksamheten på. Det där lät väldigt ledsamt, men jag kan försäkra er om att det inte är så. Jag njuter av att ta det så lugnt som möjligt så det går verkligen ingen nöjd på mig, och jag har gott om tid att träna upp min sargade fysik och hålla på med hobbies som supporterklubben. Det är ju inte så mycket att skriva om. Jag ska dock undvika att urarta King Kolo i en matblogg.

Säg till mig på skarpen när jag börjar lägga upp recept.

Efter maten testade vi nya chips - det kan King Kolo däremot få urarta till, en chipstestarblogg - men vilka och vilket betyg som gavs får ni som vanligt läsa på Saras chipstestarblogg inom en snar framtid.

Kvällens huvudattraktion var skidtävlingen i Kanada. Jag har upptäckt att sport även utan boll kan vara väldigt kul, och gårdagens skiatlon var just en sådan sport. Svenskarnas medaljjakt var väldigt spännande att följa och det blev stort jubel i Kannan när Hellner vann och den andra killen kom trea. Och han vann inte bara, han bröt dessutom en norrmans stav på väg in mot skidstadion - äntligen fick vi revansch för ESC 1995. Jag känner att jag kan börja smälta Jan Johansens tredjeplats nu.

Idag är min största bedrift att jag har gått de 400 metrarna till Hemköp. Detta är om jag inte kommer in på SJ.se. I så fall är det dagens största bedrift. Ska bli intressant att se om jag kommer hem i tid till seminariet i morgon.