Ej midsommarsömn

Lämnade Linköping för landstället i Ralleslog utanför Eskilstuna och midsommarfirande. Ägnade sträckan mellan Linköping och Norrköping åt att hålla en småbakis Hannes vaken, men när vi hade passerat Peking fick jag slut på nya sätt att hålla honom vaken och ägnade mig åt att lyssna på Familjepop 2004 i stället. Familjen gör ett gemensamt blandband varje sommar där alla familjemedlemmar utom Love får välja fem låtar var. Love får bara ta tre, eftersom att han har så egendomlig musiksmak.

På landet var det som vanligt, bortsett från att det var brutalt mycket flugor där. Man kände sig som ett afrikanskt svältande barn i ett nyhetsinslag på tv. Till slut blev man imun och lade av med att bry sig om flugplågan.

Vid sidan av traditionellt midsommarfirande firande vi också farmor och farfar som hade diamantbröllop. Det är 60 år! Det är ju helt galet länge - så länge har jag inte ens planerat att leva. De gifte sig tre år efter andra världskrigets slut, när det inte ens fanns tv och kvinnor inte hade rösträtt. Polaren Per gifter sig med Sandra om några veckor, och deras diamantbröllopsfirande kommer därmed att hållas år 2068.

Midsommar var ganska städat för min del och jag höll mig lätt lullig hela dagen. På kvällen lyssnade jag på EM på radio innan det var dags att slockna. Trodde jag.

Jag delade lillstugan med mor och far, och först kunde jag inte somna på grund av att det inte blir mörkt på nätterna längre. När jag till sist lyckades slappna av fick farsan någon form av tynge hostattack i några timmar. Därefter somnade jag. När jag hade sovit i vad som kändes som två minuter blev jag torterad av en Hacke Hackspätt-envis fluga som tyckte mitt ansikte var en lämplig landningsplats. Mina afrikanskt-svältande-barn-i-tv-gener verkar inte vara särskilt dominanta, för den gick verkligen inte att igga.

Så ont om sömn var det så att säga gott om i natt.

Och ändå är jag fortfarande vaken, trots att jag ska åka till mitt älskade Fedex om drygt fyra timmar. Einstein gört igen.