I går, när jag hade kommit över sviterna efter min flygplansdröm, åkte jag till Stockholm och mötte upp lillebror Esh - Joel - innan vi tog tuben till Gullmarsplan där Esh huserar över sommaren. Ja, alltså inte exakt på Gullmarsplan som en smutsig uteliggare, utan i en lägenhet alldeles breve.
Där var också Nickel, och i samlad tropp gick vi till Bolaget. Och att gå på Bolaget på Gullmarsplan är som att åka 10 år tillbaka i tiden, för där får man köpa vin och sprit över disk. Fascinerande gammalmodigt.
När Artoiserna var inhandlade gick vi husesyn i Esh något spartanskt inredda lägenhet. Vi kunde konstatera att den var klart beboelig, men att den inte skulle avlida av en större renovering. Man kan säga att den är lägenheternas svar på Amy Winehouse - lite sliten, men långt ifrån ett Shane MacGowan-vrak.
Sedan blev det köttfärssås och spagetti innan Sverige-Grekland började. Emil och brödernas kusin, med ett litet, litet barn i famnen, anslöt, vilket även Susanne Durango gjorde. Det lilla, lilla barnet hade en enastående pipa och vrålade högre än farsan när han är förbannad. Det var ocharmigt, och man hörde inte tv:n. Och höra tv:n är något jag prioriterar när jag ser på fotboll. Men det är inte socialt accepterat att slå andra människors barn så det var bara att stå ut.
Sverige vann för övrigt matchen.
Esh och jag ville runda av kvällen med några pints på Söder, men det var stängt överallt så vi fick nöja oss med en öl på Mosebacke och titta på utsikten. Vi valde bort Kvarnen och Kellys på grund av att vi ogillar bajare och åkte hem via 7-11. Därefter somnade jag på Esh soffa - jag sover fan mer på soffor än Kronblom...
I morse var jag inte avundsjuk på Esh som var tvungen att gå upp i vargatimmen och jobba. Jag och Joel sov vidare till tolv innan jag sökte mig hemåt efter en trevlig kväll med hyllningar av Petter Hansson (det var fyra Söderhamnsbor framför tv:n).
Till sist vill jag ta tillbaka den där Kronblom-soffan-jämförelsen. Jag borde kunna hitta på något bättre. Ska skärpa mig.
När Artoiserna var inhandlade gick vi husesyn i Esh något spartanskt inredda lägenhet. Vi kunde konstatera att den var klart beboelig, men att den inte skulle avlida av en större renovering. Man kan säga att den är lägenheternas svar på Amy Winehouse - lite sliten, men långt ifrån ett Shane MacGowan-vrak.
Sedan blev det köttfärssås och spagetti innan Sverige-Grekland började. Emil och brödernas kusin, med ett litet, litet barn i famnen, anslöt, vilket även Susanne Durango gjorde. Det lilla, lilla barnet hade en enastående pipa och vrålade högre än farsan när han är förbannad. Det var ocharmigt, och man hörde inte tv:n. Och höra tv:n är något jag prioriterar när jag ser på fotboll. Men det är inte socialt accepterat att slå andra människors barn så det var bara att stå ut.
Sverige vann för övrigt matchen.
Esh och jag ville runda av kvällen med några pints på Söder, men det var stängt överallt så vi fick nöja oss med en öl på Mosebacke och titta på utsikten. Vi valde bort Kvarnen och Kellys på grund av att vi ogillar bajare och åkte hem via 7-11. Därefter somnade jag på Esh soffa - jag sover fan mer på soffor än Kronblom...
I morse var jag inte avundsjuk på Esh som var tvungen att gå upp i vargatimmen och jobba. Jag och Joel sov vidare till tolv innan jag sökte mig hemåt efter en trevlig kväll med hyllningar av Petter Hansson (det var fyra Söderhamnsbor framför tv:n).
Till sist vill jag ta tillbaka den där Kronblom-soffan-jämförelsen. Jag borde kunna hitta på något bättre. Ska skärpa mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar