Nu sänker vi ribban

En gång var familjen på semester i Danmark. I Skagen närmare bestämt, där de vita stränderna sträcker sig milsvida.

Lillebror Hannes, sju år, följde med pappa Lollo och storebror Love på en joggingtur på stranden men orkade inte följa med i det höga tempot så han valde att vända om.
-Titta efter vår bil så sitter mamma vid den, sa pappa.

Men Hannes tittade inte efter bilen, tankspridd och omogen som han var. Han bara fortsatte gå längs stranden, allt längre bort från familjens temporära semesterhögkvarter.

När pappa och Love återvände och Hannes inte var på plats, insåg att den lilla gossen hade gått vilse och ett lika ångestladdad som intensivt letande tog sin början. Efter två timmar hittade vi honom, hand i hand med en tjock tysk tant som hade tagit hand om honom. Alla var mycket lyckliga över att den lille finlemmade pojken hade kommit tillbaka.

Men så här i efterhand, efter det här inlägget, är det nästan så att man tycker det var synd att han kom rätta.