För det är ju faktiskt handen som bokar resan. I och för sig oftast inte min hand, utan Landers i och med att han för det mesta styr upp. Vilket jag är mycket tacksam för skall tilläggas.
I alla fall har jag funderat lite över de senaste årens resor. Det känns statiskt på något vis. Se bara:
2006:
Mars/April: London/Canterbury
Maj: London
Augusti: London
November: London
2007:
Januari/Februari: London
Februari: Eindhoven
April: London
Juni: Söderhamn
Juli: Roskilde
Augusti: London
November: London
December: London
2008:
Januari/Februari: London
Mars: Milano
April: London
Ja, statiskt...
Det känns som att jag åker till London mest hela tiden. Men det är säkert bara en chimär.
Samtidigt är det som det gamla ordspråket säger: Om man inte åker till London fyra-fem gånger om året dör man lite inombords.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jag gillar att du nämner världsmetropolen Söderhamn. Men så är det också Sveriges soligaste stad.
Du glömde ju Sönnsvall! 2007!
Idiot me!
Jag kan bara skylla på att jag kände mig så himla hemma där att det var som att jag aldrig lämnade Uppsala.
Skicka en kommentar