tisdag 26 augusti 2008

Lika badsugen som kung Holger

När jag var liten lyssnade jag väldigt ofta på en musiksaga som jag hade fått på LP när jag fyllde sex år. Den heter David och pärlan och handlar om en hårt hållen pojke som bor tillsammans med genomstränge farbror Lage. David, det är så klart pojken, får sköta hushållet och tåla mycket spott och spe från sin farbror, som är vid den enväldige och grymme Kung Holgers hov.

En dag träffar David den talande grodan Eirind som ger honom en förtrollad pärla. Med hjälp av den kan David få sin vilja igenom mot vem som helst, och han lyckas tack vare pärlan befria Kung Holgers Slavar samt få Lage att sköta hushållet själv, vilket berättas genom en käck kuplett. Kung Holger får nys om pärlan - Lage skvallar naturligtvis, och med hjälp av landets skickligaste ficktjyv kidnappar kungen Eirind ur Davids ficka vid den stora befrielsefesten som det förut så kuvade folket håller till de fria slavarnas ära. David tvingas ge upp pärlan för att Kungen, med en hånskrattande Lage vid sin sida, inte ska avrätta Eirind på ett bestialiskt sätt.

Nu stundar onda tider, som slaven Sumar sjunger, när kungen har fått pärlan i sin makt och de mörka molnen drar in över landet. Men Holgers son Prins Aialon är en hyvens kille och tillsammans med David och Eirind smider han en mycket fräck plan. Varje dag doppar Kung Holger sin runda lekamen i havet vid sin privata strand, och detta endast iförd adamkostym och den blänkande pärlan. Det ska prinsen utnyttja.

Aialon ger sig tillsammans med den snälle slaven Sumar ut i en båt och fångar ett hiskeligt sjöodjur - ett sjöodjur som är tokig i allt som blänker. Och när Kung Holger, under glad och medryckande sång, tar sitt dagliga dopp släpper prinsen och Sumar besten fri. Den attackerar kungen som i dödsångest skriker på hjälp, varpå Aialon förmår sin far att kasta bort pärlan och odjuret försvinner/blir dödad.

Sen minns jag inte riktigt vad som händer, men jag tror att kung Holger avsätts, Lage får dra någon annanstans och Aialon blir kung. David tvingas kasta tillbaka pärlan i havet eftersom att den gör mer nytta än skada ("Havet ger, och havet tar" som grodan Eirind eller Aialon säger). Han måste också ta farväl av sin goda vän och groda för den måste vidare och hjälpa andra förtryckta satar. Vår huvudkaraktär blir emellertid bästa kompis med Sumar och Kung Aialon, och så lever de lyckliga i alla sina dagar.

Engagerad och kompetent berättare på denna fantastiska LP är ingen mindre än idolen och rövarhövdingen Mattis - Börje Ahlstedt.

Och med denna lilla parantes vill jag säga att jag precis som Kung Holger numera badar varje dag. Det är fett skönt att bo i ett hushåll med badkar för första gången på fem år. Om det finns fler likheter mellan mig och Holger (nedan längst till höger) låter jag dock andra avgöra.

Psst. Klicka pån för större bild.

3 kommentarer:

Hannes Asplund sa...

Du är mer lik grodan.

Anonym sa...

kul och oväntat skrivet Hannes...
Själv är jag mest lik pärlan.

Kerstin sa...

Jag trodde att ditt syfte med att återberätta din barndomssaga var att dra en parallell till Hannes. Första stycket är ju som hämtat.