Jag brukar tycka att folk som klagar på sina jobb är ganska irriterande. Jag menar byt jobb om det är så sugigt och så vidare. Nu inser jag att jag efter en vecka med morgonpass är en lika god, om inte bättre, kålsupare, så nu ska det bli annat ljud i min cow bell. Inget mer klag på jobbet.
Det är ju nämligen så att jag själv har sagt att jag kan jobba hela sommaren, så då är det ju helt orimligt att klaga när jag blir tilldelad jobbpass hela sommaren. Och jag hade mycket väl kunna säga nej till att jobba i helgen, med den klassiska ursäkten "jag ska bort". Ändå sitter jag och klagar på att jag är på jobbet.
Och det blir ännu mer helt orimligt när vi tar med den oerhörda lättjan som sänker sig likt en våt filt över den här arbetsplatsen om sommaren. I går jobbade jag till exempel 8,5 h på pappret, men effektiv arbetstid kan aldrig ha överstigt två timmar. Jag satt alltså och glodde på South Park och lyssnade på P3 Dokumentär (Gottröraolyckan) i sex timmar och fick betalt för det. Jag hade ändå sannolikt pysslat med liknande hjärndöda sysslor om jag hade varit hemma, men där får jag inte betalt för att lata mig. Om man inte räknar ångest över att jag inte gör något vettigt som betalning.
Så om jag klagar något mer den här sommaren får ni ge mig en åthutning och/eller en lavett och säga till mig att skärpa mig.
Fast, när jag tänker efter, lite måste man få klaga. Det är ändå en mänsklig rättighet enligt FN:s universella deklaration.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Skriv om en fest istället... Eller gör som Fatty och skriv om timjan så slipper du klaga.
Bry dig inte om honom kolo.
Han är bara bitter för att hans inlägg sög.
Skicka en kommentar