Inte lika ung och destruktiv som då

Om vi direkt tar och bortser från att jag var på Oves och sänkte en-till-fem Tuborg i kväll så har jag en värdefull tes att bekräfta; jag är inte längre destruktiv på fyllan.

Jag hade en period då det var mer regel än undantag att jag tog med mig, eller rentav stal, diverse artefakter från olika byggen eller nöjesetablissemang. Det destruktiva var en del av utgången ansåg jag förr.

Det finns exempel. Jag var uppe på taket på tolvvåninghuset Mjärdevi Center när det byggdes (jag hävdade länge att det rörde sig om 20 våningar - det var helt fel) och stal en liten apparat, möjligen viktig för bygget. Jag har utforskat - och sannolikt förstört - en utgrävning vid Domkyrkan i Linköping. Och tillsammans med vapendragaren Per har jag vid olika år sabbat scenen vid inte mindre än fyra till fem olika gymnasieskolor dagen före studentdagen.

Jag är inte stolt över dessa tilltag (bortsett från när vi placerade en toalettstol från ett renoveringsobjekt på Folkungaskolans trappa dagen före Pers lillebrors, han med laktosintoleransen, examen - extremt stolt över det är jag) och vissa ångrar jag rentav, men jag har i alla fall kommit någonstans sedan dess.

Ikväll hade jag hela Uppsala centrum för mig själv och hade kunnat sabba både det ena och det tredje, men jag valde helt sonika att inte förstöra ett enda någe och i stället gå hem. Jag slängde till och med min tomma colaflaska i en papperskorg. Jag ser det som ett tecken på mental utveckling, ungefär som när flundran klättrade upp på land och insåg att det var bättre med ben än fenor.

En del blev vuxna tidigt. Jag väntade lite - och jag hade sjukt kul på vägen. Utsikten från byggarbetsplatsen som sedan blev Mjärdevi Center när solen steg en julimorgon 2004 var värt det. Hur farlig klättringen på byggnadsställningar än var.

Det var kul när mamma och pappa blev bjudna på fest i etagevåningen på Mjärdevi Center ett halvår senare och berättade för mig vilken fantastisk utsikt det var därifrån.
- Jag kan bara tänka mig, sa jag.

Och ironin flöt som koldioxid genom rummet.