En vecka utan vardag

Detta har hänt de senaste dagarna:

Onsdag: Larvade omkring i London. Höll på att bli av med mobilen igen då jag i ett infall av löjeväckande slarv inte stoppade ner den i fickan utan stoppade oförsiktigt ner den på Carnaby Street. Jag lyssnade samtidigt på Susanne iPod, så jag märkte nada. Tack vare the kindness of strangers fick jag dock tillbaka den, eftersom att en snäll man sprang ifatt mig med delarna av den. Carnaby Street-Imperial Hotel 1-1.

Efter lite mer larvande i centrala London bestämde jag mig för att åka hem och åkte till flygplatsen. En tbaneresa, en flygresa, en flygplats-Stella, en Heineken, en gin och tonic och en bussresa senare var jag hemma, och kunde deppa ihop sådär lite postresanedslaget.

Torsdag: Åkte tåg från Uppsala till Stockholm, från Stockholm till Uppsala, från Uppsala till Örbyhus, från Örbyhus till Uppsala samt från Uppsala till Linköping. Jag hade en anställningsintervju i Stockholm, men jag tror inte jag fick det jobbet då de inte har hört av sig ännu. I Örbyhus var det också en intervju, men jag tror inte att jag fick det jobbet då de hörde av sig i fredags och sa det. I Linköping fick äntligen träffa Sara igen efter en utmattande dag.

Fredag: Minns inte vad jag gjorde under dagen. Troligtvis ingenting. På kvällen åkte jag och Sara till Lambohov och kollade på den enorma tvn och drack öl. En helt vanlig fredag alltså.

Lördag: Träffade min bror på Systembolaget, av alla jävla ställen - världen är bra liten ibland, och sedan ville han äta glass. Det var en ganska sjuk grej, men ville han det var det klart att jag ställde upp. På kvällen var det fest hos Saras kompis Emma och det var en soft och trevlig tillställning. Vid ungefär midnatt gick vi till NH och hängde med storebror och lillebror Strömfelt, innan Sara blev trött och gick hem. Eftersom att jag är en sann gentleman fick hon gå hem själv och jag fortsatte dricka öl. Jag och Per följde Elin hem, och på vägen improviserade vi fram ett stycke modern dramatik på scenen bakom länsmuseet. Pjäsen heter "I kristallens skugga" och kommer om allt går enligt planerna gå på turné med Riksteatern i vinter. Sen gick jag hem och åt kebab så glufsigt att Sara vaknade. Ännu ett not-my-proudest-moment-moment.

Söndag: Jag var bakis. Bakishängde först på The Champ med brödern Strömfelt och Simon, och sedan vid Stångån/Kinda Kanal. Erik spillde Coca-Cola på mig på The Champ, troligtvis med flit. På kvällen lagade jag potatis- och purjulöksoppa och tog efter bästa förmåga hand om en jobbtrött Sara.

Till sist. Jag tycker själv inte om när folk uppmanar sina läsare att kommentera, men jag måste få ur mig detta. Det har varit dålig respons på mina inlägg under sommaren, och även jag har ett visst bekräftelsebehov. Kan inte ni inte skriva något uppmuntrande, eller bara en hälsning kanske. Det skulle göra mig mycket glad. Särskilt nu när jag är arbetslös.