Jag brukar inte ha problem att kliva upp på måndagar, men i morse var det verkligt tungt och tröttheten släppte inte förrän jag fick dagens tredje kopp när jag kom fram till jobbet. Men så är det ibland - inget att hänga läpp över.
Dagen flöt på bra och idag kände jag att det här jobbet är roligt. Jag vet vad jag sysslar med och trivs när jag får ta mycket ansvar. Jag ska nog bli rektor när jag blir stor. Men jag lär nog jobba på golvet ett tag först och se till att få lite rutin - får inte glömma att jag är en färsking ännu en tid.
Jag hade hoppats på att få sova på bussen hem, men det gick inte för sig. Någon längre bak var ofin nog att sitta och spela vedervärdig musik väldigt högt på sin mobil. Det lät som en blandning av zorba, Neşet Ertaş - Eshs dubbelgångare - och schlagermetal. Mina hammare och stigbyglar har aldrig varit närmare självförintelse. Städen brydde sig dock inte nämnvärt - de är ju alltid i sin egen lilla värld.
Så sömnen blev av intet. När jag kom hem slöade jag ett tag innan det var dags för dagens motionspass. En timmes promenad och det blev ett jävla zickzackande mellan olika nollegrupper som nu börjar inta stan, som brukligt är så här års. Jag blir glad av att se de förväntansfulla reccarna, som kommer att ha många roliga stunder som studenter men jag är inte det minsta avundsjuk. Studentlivet har nog tagit ut sin rätt, och just nu är arbetslivet bra mycket mer spännande.
Nu blir det en snabb dusch och sedan dunkar jag klart Eboue-artikeln. Det är alldeles för mycket snack och för lite verkstad när det gäller den för tillfället.
måndag 24 augusti 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Gillar du också städen bäst?
Är också svag för snäckan.
Skicka en kommentar