Genomsvettig i Gimo

Igår var temat för dagen återigen "satan vad varmt det är, jag tror jag svettas ihjäl" och det hjälpte inte att jag var tvungen att vara inomhus hela dagen. Hade nämligen order från min tränare att hålla mig i skuggan och "vätska upp" inför kvällens match i Upplandscupen. Så det blev spring upp och ner i tvättstugan istället, samt några fåfäng försök att få in kyla i lägenheten. Det hade varit gott med lite AC, måste jag säga.

På eftermiddagen gick färden till Gimo där vi möttes av den bästa fotbollsplanen jag har spelat på. Det var nästan Emirates-klass och det var så klart inspirerande. Att höra att hemmalaget skulle ställa upp med näst intill ordinarie lag skapade dock lite osäkerhet, och jävlar vad det gick undan i första halvlek. Det märktes att det skiljde sig tre divisoner mellan oss och motståndarna. De hade dessutom en gammal Superettanspelare med på planen, medan vi hade några kärlekshandtag för mycket med på planen. Råkade jag släppa min markering två meter så var det plötsligt tio meters skillnad på ett par sekunder. Svårspelat var bara förnamnet, och jag tror inte jag rörde bollen fler än tre gånger i första halvlek.

I andra halvlek lugnade Gimospelarna ner sig lite, men jag fick ändå springa tills jag dog. Det såg ut som att jag hade duschat med matchtröjan på mig, och ett tag verkade det som att jag skulle vara tvungen att klippa bort den från kroppen. Men lite våld löste problemet.

Det är inte konstigt att jag har värk i kroppen så här dagen efter årets slitgöra. Skulle vilja lägga mig en pool någonstans och bara mjukna upp, men tyvärr saknar Uppsala sådana faciliteter inom rimligt avstånd. Jag får lägga mig i isbad istället, för det är tydligen bra för musklerna eller blodtillförseln eller något. Love surrade om det, men jag lyssnade inte så noga.

Först dammsuga lite. Det är kul.