Från att först inte haft någon åsikt om henne, till att sedan fascineras av hennes blogg som mediafenomen och tidstecken har jag nu börjat hata Blondinbella. Hat är starkt men när hon attackerar Karl-Bertil Jonsson passerar hon fler gränser än vad Phileas Fogg gjorde under 80 dagar.
När man går på Karl-Bertil för att han stjäl har man ju totalt missat själva budskapet med berättelsen. Rent juridiskt sett är naturligtvis Karl-Bertil en tjuv då han ger bort saker som inte är hans egendom, men om det är det man hänger upp sig på i filmen saknar man totalt empati för de fattiga och avsigkomna människor som faktiskt får glädje av gåvorna. Kan verkligen Blondinbella framhärda i sin julilska när hon ser det? Veknar icke vår grymma bloggares hjärta om hon med egna ögon får bevittna den glädje som Karl-Bertil sprder ut över samhällets bottenskikt?
Jag blir smått illa berörd när en naiv 18-åring har mer gemensamt med Karl-Bertils far Tyco än huvudkaraktären själv. Blondinbella tror nämligen att alla som ger bort något frivilligt är kommunister. Precis som Tyco.
Samtidigt lyser hennes okunskap och brist för nyansering igenom då hon i ett senare inlägg kallar upphovsmannen Tage Danielsson för extrem socialist. Tror knappast humanisten Tage själv hade gått med på den kategoriseringen. Det är lika missvisande, eller rentav mer missvisande, som att kalla Blondinbella för nazist. Det är skillnad på att känna empati för människor som har det svårt och att vara socialist. Men okunskap är väl den rika flickans kors att bära.
lördag 27 december 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
AMEN! WORD!
ko-ko-kommunist, rena kläder, javisst!
Väl rutet!
Skicka en kommentar