Eftersom att Uppsala saknar frisörer brukar jag passa på och klippa mig hos Linda nere på Hårateljén när jag är i Linköping. Jag brukar vara sjukt dålig på att förklara hur jag vill ha frippan, men hon fattar ändå. Det gör inga andra frisörer. Därför is Linda da shit.
Så nu är jag inte bohem längre, även om skägget sitter stabilt kvar på käken. Det åker aldrig bort - och särskilt inte på vintern. Allt för att slippa bära halsduk.
Nu har jag köpt klart alla julklappar utom en, men det är till farsan så det ordnar sig. Kan väl inte påstå att jag är jättenöjd med klapparna, utan att för den skull vara missnöjd. Nollställd kanske man kan benämna min känsla inför årets julshopping. Nästa år kan vi väl ställa in det här?
Ikväll åker jag till Norrköping för direktsänd radio, och då och då hugger det till en smula av nervositet. Fast då tänker jag att antingen så går det bra eller också går det åt helvete, så det är bara att borra ner huvudet och köra på tills hjässan slår i kaklet. Nu kör vi!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar