Den här veckan har varit osedvanligt bra ur pluggsynpunkt, åtminstone om man räknar måndag till onsdag. Gårdagen var knappt godkänd, och för att inte arbetsveckan ska plana ut i ännu ett "det där kan jag göra sen" och det dags att öka frekvensen igen. Dessvärre är det en mördande tråkig uppgift jag har framför mig: Att lyssna på mig själv när jag intervjuar en högstadielärare och skriva av detta ordagrant.
Men nu jävlar är det bara att sätta igång. Det finns inga ursäkter. Och när jag är klar får jag kolla på The Office. Men jag får inte dricka öl, eftersom att det är match i morgon och som den seriösa idrottsman jag är både äter jag och vilar rätt inför samtliga matcher. Om jag inte känner för att gå ut dagen före vill säga. Professionalism i dess renaste form.
Igår kväll var jag väldigt slapp och satt mest och glodde på tv med några folköl 3,5 som Esh tyckte att vi skulle unna oss. Till det åt vi den allra festligaste chipssorten, dillchips. Middag hoppade vi över eftersom att öl också är mat. Professionalism i dess renaste form.
Jag somnade dock väldigt sent eftersom att inte ville avsluta ett fint telefonsamtal. Det var värt det. Dessutom fick jag sova hur länge jag ville idag, så ingen skada skedd - bortsett från att min dygnsrytm är satt ur spel. Precis som den brukar vara vid den här tiden på året. Det är något med ljuset tror jag, man blir aldrig trött.
Okej. Nu pumpar jag igång kaffebryggaren och sen åker vi. Här ska transkriberas så att bokstäverna flyger all världens väg. Jag kommer go Keith Moon på tangentbordet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar