Idag har jag dragit ner på tempot något. Jag var extremt uppe i varv efter gårdagskvällens sena träning, så sömn var en omöjlighet före klockan 02.30. Skönt att vi inte tränar på natten hädanefter, utan på den mer rimliga tiden kl 19.00. Det kändes bra på träningen, bortsett från viss smärta i min högra skinka. Tror att jag har sträckt mig lite, men det ska inte stoppa mig från att spela match på lördag (om jag blir uttagen - tuff konkurrens i division VI).
Jag kom hem vid halv tolv, och efter det försökte jag helt enkelt lugna ner mig. Det gick sådär som sagt, men efter en mindre YouTube-soaré med Henrik Dorsin kunde jag dra igen korpgluggarna och somna in. Jag drömde om hantverkare som bjöd på vodka. Mina drömmar alltså...
Detta innebar att jag inte vaknade förrän framåt klockan elva i morse, och jag vägrade lämna sängen före klockan tolv. Det kändes skönt då, men lite dåligt nu i och med att jag ännu inte har gjort så mycket pluggande. Samtidigt har den här veckan varit min mest effektiva sedan jag och Dennis pluggade till de första engelsktentorna 2005, så jag behöver inte ta ångestdämpande för det.
Idag måste jag börja transkribera en intervju. Suck it shall. Not enjoy it I shall. Not at all.
Ni ser. Engelskan sitter som den ska. Det var tur att jag och Dennis pluggade så hårt den där veckan, det gav resultat. Men jag kommer aldrig att glömma när han tog paus i pluggandet för att kolla på Paradise Hotel. Jag förstod verkligen ingenting. Så här i efterhand är jag dock ganska säker på min sak: Han var kär i Olinda. Hon med näbben ni vet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar