söndag 26 april 2009

Och sen var jag tvungen att gå ut och fira

Det var fullt skägg under hela gårdagen. Inledde dagen med att återigen spika Melodikrysset nästan helt utan att googla. En snabb lunch och två trasiga cyklar senare var jag på plats på samlingen och det blev avfärd ut i den uppländska bondebygden. Det tog sjukt lång tid och jag blev återigen påmind om hur mycket fotbollsbortamatcher suger.

För första gången under mina fem säsonger i Södra var jag med om att vinna premiären, så nu siktar vi på division V nästa år. Det vore jättekul att träna tre gånger i veckan hela vintern och sen åka ur. För er som behöver det: Det där var ironi. Södra ska hänga kvar i sexan - inget annat.

Min egen insats var godkänd, även om jag inte riktigt var så konditionsstark som jag hade hoppats på. Jag hade dock en nick i stolpen (min målchans för säsongen har alltså redan kommit) och gjorde inga stora misstag. Starkt av oss att vända det tidiga underläget till en stabil 2-1-seger. One nil down, two one up, som jag brukar säga.

I bilen hem läskade Collymore med kall öl, så jag var tvungen att gå in på Statoil och köpa ett par folköl 3,5 och sedan gick vi och satte oss vid Lötens konstgräs och kollade på Eshs lag, tillika seriekonkurrenten, Trikadien. När jag fick solsting gick jag hem och käkade tämligen äcklig micromat innan det blev ett par öl på Oves med Kalle och Björn. På grund av att det tog en kvart varje gång man skulle beställa i baren på grund av världens segaste bartendrar avbröt vi Ovesbesöket och gick till Kalle istället för att störa Jesper när hon pluggade. Och för att dricka Moskitos.

Kvällen rundades av på Svantes där vi träffade på Fred the Head, Smögen och Emil. And there was much rejoicing.

Via Johannesgrillen och en tung kebabtallrik kunde jag komma hem och sammanstråla med en vinstinn Esh som hade haft någon form av mindre bjudning hemma. Han var nöjd med att han skulle kliva upp klockan 07.00 för att åka till jobbet idag. Och för den som behöver det: Att han var nöjd med det var ironi.

Nu ska jag diska. Esh och Nickel vill straffa mig för att jag lämnade typ en tallrik och en gaffel odiskad, genom att lämna all disk från deras middagsparty. Ödmjukt ber jag om ursäkt för det inträffade och styr upp.

1 kommentar:

Nickel sa...

ursäkten godtages. aldrig mer ska väl esh behöva komma hem till en (one) odiskad tallrik och sked igen.

(för er som behöver det: det där var ironiskt..)