Ett par timmar tog det. Men efter idogt fejjande är mitt rum med i matchen igen. Nu jävlar i min lilla BIB ska här hållas fortsatt städat.
Det var dock nära att jag inte gjorde slag i saken. Ett tag tänkte jag att bästa lösningen på stökighetsproblemet skulle vara att helt enkelt slänga rummet och köpa ett nytt. Men eftersom att jag är miljonär så gjorde jag inte det och bet ihop och tog tag i skiten i stället. Det var lite som att käka upp en hel familjepizza själv - det är bara att börja någonstans och sedan tugga på, hur lång tid det än kommer att ta.
Ganska exakt när jag var färdig och stod där i mitt anletes eftersvett kom min pojkvän Esh och lagade mat, medan jag tog dagens andra dusch (Per har fortfarande rekordet - en gång duschade han tre gånger samma dag, and if that isn't gay I don't know what is). Det var mycket tillfredsställande att vara ren i såväl rummet som på kroppen och i själen.
På kvällen drack vi några öl framför usla tv-program och därefter kom Nickel förbi. Hon hade varit på rave vid Sten Sture-monumentet i fredags så hon var sliten, och när hon rullade ihop sig till en liten boll och somnade i soffan fan Esh det bäst att stoppa henne i fickan och cykla hem. Jag rundade av kvällen/natten med fantastiska Fargo och cirka tre avsnitt av South Park som gick i maraton på Plussen innan jag efter en tids sjukdom stilla somnade in.
Så lallade jag runt, då den första dagen utan bakfylleångest efter valborg.
söndag 4 maj 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar