Likt Arsenal i den så berömda Birmingham-matchen tidigare i år tappade Södra till 2-2 på grund av att Våla fick straff i matchens absoluta slutskede. Men det var ändå, som tränare brukar säga, ett fall framåt och nu har vi en pinne i alla fall.
För egen del kändes det mot alla odds bättre än i premiären. Det var som att veckans tredagars aldrig hade inträffat. Jag pallade springa ändå till slutet, och mitt gula kort hade ingenting med trötthet att göra. Det var en taktisk kapning av en bigboned mittback.
Kanske ska ta en tredagars nästa vecka också. Det var ju en utmärkt uppladdning.
Nu ska jag äntligen städa upp i mitt rum. Det ser ut som ett veritabelt rövhål härinne och jag upptäckte igår att någon hade hällt ut en öl i ett hörn. Jag säger inte att det var Esh, men det var säkert Esh.
Först blir det lite mat. Hade tänkt löka in på Donken, men när jag kom på mig själv att tänka "jaha, gingertjejen i kassan har redan klivit av sitt pass" när jag såg henne stå och låsa upp sin cykel gick jag in på Hemköp i stället. Det är ett dåligt tecken att känna igen de McDonalds-anställda även i civila kläder. Det får bli en pastarätt med tomatsås och svamp istället.
Sen kanske man ska unna sig en öl. Korridors-Linn surrade om fest. Och karaktär är något jag saknar. Fast det visste ju alla redan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar