Efter sju terminer är allt över. Jag har haft mitt sista seminarium på SVC, Engelska Parken. Det var vemodigt att kliva ut ur seminariesalen för sista gången.
Det hela började i januari 2005 då kursen Engelska HS1 introducerades i Ihresalen - då Dennis fick smeknamnet "Debbie Holter" via en felläsning av den älskvärde lektorn Goran Rönnerdahl. Sedan har det rullat på med tentaångest, jakt efter läseplatser i Karin Boye-biblioteket, idiotdåliga föreläsningar i Gaysalen och litervis av kaffe i Matikum.
Matikum har varit något av ett uppehållsrum. Det var där jag lärde känna de rakryggade engelskstudenterna Dennis, Josefin, Becks, Fred the Head, Sandra Fresh, med flera. Där stiftades också bekantskap med rejäla östgötar som Motala Ström och Ella under första terminen svenska, och senare även med folk som Bergmark och From. Matikum kommer alltid, trots den ocharmiga inredningen och att kaffepriset har höjts med 100 % sedan min första termin, ha en plats i mitt hjärta.
Men jag har alltid sett nostalgiska tankar som ett tecken på svaghet, så nu är det dags att vända SVC ryggen och återvända till tragikomikens epicentrum i Sverige - Instutionen för Lärarutbildning (ILU). Det, mina vänner, kommer att suga svettpung. Svettpung med skorv.
Jag saknar redan SVC.
torsdag 29 maj 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Det är väl dags att klassa den här bloggen som zzzovande.
UPPDATERA!!!
Skicka en kommentar