Fick beskedet att jag är registrerad på examenskursen, och efter ett par dagar med stressymptom som magont och dålig ekonomi var det givetvis ett mycket upplyftande meddelande. Hade jag inte blivit registrerad idag skulle jag inte ha fått CSN-pengar inom en överskådlig framtid samt att min studietid hade blivit ett halvår längre. Därav stressen.
Nu kan jag dock släppa det där och återigen konstatera att allting alltid löser sig. Det är fan helt onödigt att oroa sig för saker. Jag ska aldrig mer göra det. Det är bättre att oroa sig när man faktiskt har något att oroa sig för, och dumt att oroa sig innan man egentligen borde börja oroa sig. Skrev jag just verbet oroa sig fyra gånger i samma mening?
Igår firade jag Sara som fyllde 23 år - den allra bästa åldern - och det var mycket romantiskt och mysigt, med god mat och mindre gott vin och Spotifymaraton. HPW.
Nu är frågan hur jag ska fira att pengarna inför London nästa vecka är säkrade. Jag tänker favorit i repris: Potatisgratäng till På Spåret. Jävlar i havet vad gott det är med potatisgratäng. Jag skulle nästan kunna ligga med potatisgratäng.
Till sist: Jag måste verkligen analysera mitt förhållande till potatisgratäng. Det är inte sunt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
När du var mindre var du mer en sås-kille, vad hände?
Alltså, jag tycker att ni ska börja fundera över er uppväxt för Love skulle också kunna ligga med potatisgratäng. Hannes också säkert. Tre av tre söner wants to make sweet love med gräddiga knölar. Sick! Där kan man fundera på vad som hänt...
Skicka en kommentar