Läste en text hära om läroplaner för småungar (OERHÖRT relevant kändes det) och då drömde jag mig så klart bort redan efter den första sidan. Kom och tänka på när jag var nere vid stationen igår och gick bakom en snubbe. Till en början var allt normalt, men helt plötsligt var det som om han var ett bergatroll och solen gick upp för han frös fullkomligt till is. Tvärstannade. Jag höll på att göra elefanternas parad från Djungelboken och braka rätt in i hans späda ryggtavla.
Som tur var lyckades jag, smidig som Bagheera, väja undan och missade mannen med en hårsmån. Jag var givetvis tvungen att se vad det var som hade fått honom att dra i nödbromsen och blev mycket förvånad. Han hade fått ett SMS som han skulle svara på.
Det var fascinerande. Jag blev nästan lite rädd. Det skrämmer mig när människor inte kan gå och skriva SMS samtidigt. Hoppas den där överste Hathi-mannen läser det här och sedan går och inhandlar simultankapacitet hos närmaste återförsäljare. Så att man slippar nästankrocka i fortsättningen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar