Helt galet sent med gala

Tog det grundligt genomtänkta beslutet att vara vaken till klockan fem i morse och kolla på reklam. Då och då avbröts i och för sig reklamen för Golden Globe-galan och den var visserligen bra för Tina Fey vann allting med 30 Rock och Sally Hawkins fick pris för härliga Happy-Go-Lucky (se den om du vill bli glad), men de hade kunnat runda av den där galan på tre kvart och låtit oss hederliga svenskar sova istället. Å andra sidan var reklampauserna inte helt oangenäma så jag klagar inte.

Jag var alltså lagom trött när jag hoppade på tåget norrut i morse och jag hade mycket hellre stannat kvar i Linköping, då det som väntade här hemma var tentaångest och in i märgen-vind. Men vardag är vardag, med de måsten som vardagen innebär. Förnuftet vann över känslorna den här gången - tråkigt nog.

Jag har dock fått en del gjort, i alla fall det som ska vara klart i morgon. ILU är dock som ILU är då allting ska krånglas till mer än i en smäll-i-dörrar-fars. Bland annat ska jag redovisa exakt samma sak på seminariet i morgon som jag ska lämna in i PM-form. Redovisning i kvadrat med andra ord - nya bottenrekord igen. Och så ska jag gå där i en termin till. Fy fan.

Idag har jag dessutom gett mig ut på en löprunda för första gången sedan i fjol. Jag dog hela tiden jättemycket. Jag kommer inte ha Gael Clichys kondition den här säsongen heller, kan vi konstatera redan den 12 januari. Men en negativ insikt är också en insikt, och det är positivt. Nämnde jag att jag dog när jag var ute och sprang?

I morgon börjar jag 8.15. ILU kan suck it. Suck it!