There is no Internet!

Det är en katastrof. Internet har lagat nere på Studentvägen hela dagen och min irritation har vuxit för varje timma som har passerat. Jag behöver min surfrunda!

Nu sitter jag på good old SVC för här finns det Internet kvar. Det är tragiskt, men det var bara att bita ihop och trampa hit i kylan. Hoppas någon har fyllt på Internet när jag kommer hem. Det borde ju bara vara att starta om moder-Internet så löser det sig. Så gjorde de ju i South Park när Internet tog slut.

Idag har jag ägnat mig åt att vara bakfull eftersom att vi röjde loss på Kalmars Nation i går, och firade att tentan var avklarad. Det var trevligt att hänga lite med kursarna, får sådant får man *hand upp* aldrig chansen till som lärarstudent *hand ned*.

Jag gick dock till seminariet i morse fast jag var sjukt seg. Ett telefonsamtal gav mig dock energi och glädje så jag pallade att genomföra seminariet, där det återigen var VM i klyschor. Följande klassiker kunde jag bocka av:

• Som lärare ska man vara professionell
• Man måste bjuda på sig själv (eller bid on yourself som Fred the Head brukar säga)
• Man måste se varje elev

Och den bästa, som Ingun brände av just före kafferasten: Som lärare ska man vara personlig, men inte privat. Classic.

Efter seminariet har jag gjort fuck all, eftersom att jag ändå inte har något Internet. Det finns ingen mening med livet utan Internet. Okej, nu överdriver jag lite.

Nu ska jag börja göra klart saker. Ta-tag-i-livet för tretusende gången.