Walkin' 'round London town

Det var deppigt att komma hem till Uppsala. Någon form av nederbörd - oklart om den var fast eller flytande - föll från en Draculasvart himmel, det var kallt och jag var full av saknad. Känslan var inte som den brukar vara när jag kommer hem - det påminde snarare om hur det kändes i början av min Uppsalatid och jag återvände efter ett besök i Linköping. Som att jag reste bort och inte hem.

Lägenheten var också tom och svart, men efter ett tag kom Dennis förbi och då blev jag uppmuntrad. Jag fick då energi att ta itu med den miljard saker jag har skjutit upp inför resan till London den här veckan, och nu, när klockan redan har passerat för-sent, är jag äntligen klar med bestyr och småplock. Det är en jävla tur att jag är ett under av effektivitet när jag väl lägger den sidan till.

Och just när jag skrev den avslutande meningen i föregående stycke inser jag att jag har en grej kvar att fixa. Det var ju kuken. Jag tänker dock skjuta upp den till i morgon, då det sägs att det finns Internet i England också. Ja, just det ni läste rätt. Datan följer med, ut ur askan in i elden. Tjyven från Imperialgate ska inte få vinna.

Nu får det allt bli ett par-tre timmars sömn innan hetsjakten för att hinna med Upptåget till ARN inleds. Jo, det ska bli riktigt kul med London igen. Tror jag ska unna mig en Stella Artois eller två i morgon. Men jag kommer att sakna Sverige mer än vad jag brukar. Särskilt en person som bara blir viktigare och viktigare för mig.