onsdag 27 maj 2009

En kraschlandning

Nej, det var inte Sully som var pilot i det flygplan som får symbolisera mitt liv idag. För i den krashlandning jag drabbades av i eftermiddags fanns inga överlevande.

Det var en tung dag och grymt stressig. Mest för att hon jag vickar för är världens sämsta på att förbereda åt en vikarie. Det var ju helt orimligt att hon skulle kopiera upp åttornas prov i går när hon var i skolan och ordnade med saker. Bättre att jag skulle göra det på morgonen fast jag hade noll minuter på mig. Så det blev stress för att hinna med allting.

Under dagens sista lektion började jag dessutom känna mig yr och på bussen hem var det som att jag var bedövad i hjärnan. När jag kom hem fanns det inget annat alternativ än att störta ner i sängen och ha lite frossa och yrsel. Det var extremt sugigt. Jag blev kvar bland vrakspillrorna ändå fram till CL-finalen började då jag orkade ta mig till soffan och fick i mig lite föda. Svarta lådan har ännu inte hittats så jag vet inte vad jag har drabbats av. Förhoppningsvis är jag hel i morgon, för det finns inget annat alternativ än take-off till jobbet. Det är livsviktiga pengar.

Nu ska vi se hur det går nere i Rom.

Inga kommentarer: