Mon dieu. Jag är trött, sil vous plait. Dels för att jag somnade sent och dels för att mitt rum badar i ljus redan runt klockan fyra på nätterna. Snart är det jag som investerar i en rullgardin. Endera dagen nu. När som helst. Och det är ingenting jag bara säger. Nu är det slut på mycket snack och liten verkstad. Det ska bli mer verkstad än Macken framöver. Kanske.
Idag fick jag besked om att det blir ytterligare två veckors vick här på skolan. Det känns positivt, men samtidigt har mina redan från början ytterst få idéer om vad man kan göra på lektioner i franska tagit slut. Angående nästa vecka går har jag ändå silat fram tre nyckelord: Amelie, från och Montmarte. Mest angenämnt är dock att jag får betalt för planeringstid, vilket man normalt sett inte får när man timvickar här.
Jag slutar visserligen redan halv två idag, men dagen har bara börjat för min del. När jag kommer till Uppsala ska jag bli intervjuad av någon form av doktorand och därefter ska jag spela match i Upplandscupen mot Börje. Nej, inte rubbet mot en person - laget heter så.
Av allt att döma kommer jag således vara ännu tröttare när jag kommer hem i skymningen. Men vad gör man inte för att säsongsinviga skruvdobbsskorna.
Nu ska jag ha prov i franska med sjuorna. Om det inte är någon som har några frågor på det så är det bara att sätta igång, och glöm inte att ställa upp stolarna innan ni går. Och jag vill inte veta av något snack medan ni skriver provet. Har ni frågor får ni räcka upp handen så kommer jag. Nu är det tystnad som gäller så delar jag ut provet.
onsdag 20 maj 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Jag måste vässa pennan. Jag måste gå på toa. Jag ska bara kolla ett sms, det är från min mamma. Jag behöver ett sudd. Jag har ont i huvudet. Jag ska till syon. Jag ska till syster. Jag ska till kuratorn. Jag måste gå tidigare idag. SÅ JEVRA SKÖNT MED LÅNGAHILG!
men axel. du fick ju låna en rullgardin av mig. duger den inte till dig? du kanske vill ha en med arsenaltryck?
Den var tyvärr inte tillräckligt bred.
...som flickan sa.
Skicka en kommentar