Att jobba på mitt jobb är som att cykla. Man lär sig cykla i sexårsåldern (16 om man är Hannes) och sedan sitter det i ryggmärgen. Man kan göra ett längre uppehåll utan att påverkas nämnvärt. Skönt att jag funkar så. Samtidigt kan man inte påstå att det har var Tour de France-etappen på Col de la Madeleine - snarare den softa prologen.
Det var som vanligt en sommarmorgon på Arlanda. Extremlungt och extremstressigt om vartannat. Och kycklingmackan från T4 var lika god som jag mindes den. Men det ska erkännas att jag inte var världens piggaste människa när klockan ringde vid kvart över fem i morse - inte för att jag klagar på det. Jag är nöjd så länge jag får jobba.
Efter jobbet, som var slut redan klockan elva, tog jag det lungt så till den milda grad att jag föll i sömn. Men det kan ni väl unna mig? Jag gick faktiskt ut och sprang efteråt så jag gick inte upp helt i lathet.
Nu blir det Allsång.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Allsång och Melodikrysset.
Spårar ur med dina pensionærs/svennebanan-poæng.
Snart bænkar du upp med naturgodis framfør sommartorpet.
Alla tittar ju på Allsången. Du är så jävla elitistisk jämt.
När kommer du hem förresten?
Skicka en kommentar