Den här dagen kommer inte att bli minnesvärd för någonting, förutom att frukostmackan efter morgonhetsen var favoriten kyckling-bacon. Det bästa av två världar; fågeln och grisen. Av detta kan man enkelt dra slutsatsen att den 25 juni 2009 inte går till historien på något sätt, annat än för det faktum att Ericsson fick en ny VD. Ni märker ju själva nivån på detta.
Annars kan jag konstatera att jag har lidit av enorm träningsvärk under dagen, men trots detta gav jag mig ut och sprang för fjärde dagen i rad. Jag verkar ha införskaffat lite karaktär igen, men den brukar dessvärre vara mer flyktig än en heliumballong. Får se hur länge träningshetsen sitter i den här gången. Stalltipset är i alla fall fram till tisdag då jag ska spela fotbollsmatch mot ett division III-lag.
När jag kämpade för att ta ytterligare några steg i slutet av löprundan fick jag just den adrenalinkicken jag behövde. En kille i tioårsåldern kom ut ur en villa för att slänga en skräppåse i soptunnan. På sig hade han en Manchester United-tröja.
- Släng tröjan också när du ändå håller på! ropade jag efter honom.
Eller det gjorde jag inte, men jag tänkte det. Jag var alldeles för andfådd för att ens yttra annat än flåsiga fragment som "åh fy fan" och "jag dör". Men United-tröjan fungerade som ett rött skynke för mig och tack vare rent fotbollshat orkade jag slutföra rundan.
I morgon blir det ett sista pass på ARN för den här veckan och sedan får jag, hyfsat välförtjänt, ta helg. Kan erkänna att jag var avundsjuk på Esh som är ledig i morgon och kom hemdansandes med en lila glädjepåse som klirrade läskande. Som den kille med urbergkaraktär jag är undvek jag frestelsen att följa med ner till flod'n och drog på mig löparskorna istället. I morgon finns det dock ingen anledning att äga karaktär.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar