Kaffe. Ville ha. Fick!
Snart har jag energi nog för att träna fotboll. Det här är mitt sista inlägg i och med att jag alltså dör varje gång jag tränar numera.
Kul att lära känna er.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
expedition-a.blogspot.com är ett bättre alternativ
Vänner i Cyberspace
Bloggarkiv
-
▼
2009
(361)
-
▼
februari
(41)
- You’re a poet, you don’t know it
- Helgen - Fascinerande och mytomspunnen
- Vi koma, vi koma
- Spontanidrott är något vackert
- Räddad av den tidiga lunchen
- The Stranger
- Vilse i teknikdjungeln
- Uppdatera om helgen är A och O
- I rörelse
- Något jag saknar
- Tänkte bara höra av mig
- Hello Stockholm!
- Håll? Nej, men jag har ont i sidan...
- Hellre förekomma än förekommas
- I med- och motgång
- Siffrorna ljuger inte
- Omogen? Vemjag?
- The remains of the day
- Jag förstår inte
- Recension: Hello Saferide
- Samboquizzet
- Otursdagen är en myt
- Min dag i bilder
- Skulle jag ligga med Arsenal?
- Lurade systemet igen
- Halv fem was a bad idea
- Under ytan i ett mjölkhav
- Svaret på frågan om vad som är värst
- Frågan är vad som är värst
- Att tänka själv är stort, att slippa är större
- This time I DO mean it
- En klyscha kan aldrig vara dålig
- Glasögon, knasögon
- Att ickegöra
- Det svarta guldet
- Deg i hjärnan
- Tre föreläsningar är tre för mycket
- Ryssland är världens bästa land
- Ibland har man tajming
- Ryssland är världens sämsta land
- Grattis Sverige, jag är tillbaka
-
▼
februari
(41)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar