Vilse i teknikdjungeln

"Nej. Jag vill inte."

En enda tanke surrade i huvudet när mobilen glatt började spela vid halv sju i morse. Den kan sammanfattas som ovan. Hade jag varit en sån som sjukar mig när jag är trött (Esh) hade jag lätt gjort det. Istället snoozade jag två gånger, skällde ut Martina i morgonpasset och hostade igång kaffebryggaren.

Anlände efter en behaglig busstur i Våla utan att ha koll på vare sig var jag skulle vara eller vad jag skulle göra. Ett sting av obehag som en följd av viss osäkerhet inför situationen slog mig i det läget, men efter effektiv kommunikation med diverse personer ur ledningen/administrationen hittade jag både en skrivbordsplats och en veckoplanering, så därmed var det bara att luta sig tillbaka och släppa allting.

Det skulle jag dock inte ha gjort, då det visade sig att tekniken inte var med mig. Idag heller, skulle säkert någon som har sett mig på en fotbollsplan tillägga. Med hjälp av en person ur ledningen kunde jag dock lösa ett DVD-relaterat problem redan i minut 25 av den här lektionens 50. Det är tillräckligt bra, i och med att en hög abitionsnivå är bara en myt.

Lektion två gick som på räls.

Lektion tre drabbades av en dubbelbokning. Eller snarare en enkelbokning, då hon jag vikarierar för hade glömt att överhuvudtaget boka tv:n. Jag tog då fram ett ess ur rockärmen och sa till eleverna att det var EA - eget arbete - som gällde den här lektionen. Flera stycken av dem, åtminstone tre, jobbade faktiskt. Det är härligt att ha sådan vikariepondus.

Sen åkte jag hem och tankade bilen, samt fyllde på spolarvätska precis som en vuxen. Jag vill ha bil. Det är grymt skönt att ha, och det där med att det är dyrt är ett ganska dåligt argument mot att ha bil. Allting är ju dyrt, så varför skulle det inte vara det att ha bil? Ni kan va dyr.

Löprunda? Jaföfan.