Det blev en klassisk ARN-uppstigning idag. Som chaufför till mamma och pappa som ska upp i luften var det bara att kliva upp då jag normalt brukar somna. I natt sov jag dessbättre i nästan fyra timmar och mer än så behöver man ju inte, så jag har varit med om tyngre uppstigningar.
Efter en snabbkopp bar det av, och förutsättningarna var de sämsta tänkbara. Eller det var de inte, för hade så varit fallet skulle bilen inte ens ha kunnat ploga sig ut från Studentvägen. Det var dåliga förutsättningar kan vi dock konstatera, med fyra minus och en Jack the Rippersk Londondimma.
Mörkerkörning och dokumenterat imperfekt syn har aldrig varit en bra kombination. Släng in lite dimma i den häxkitteln så förstår ni att jag kände mig som en fladdermus. Jag satt verkligen och skrek i en oerhörd frekvens, och kunde då ljudet studsade på olika ting avgöra var medtrafikanterna befann sig samt pricka in avfarter och dylikt. Mina skrik uppfattades dock inte av det mänskliga örat så mamma och pappa snackade på som vanligt för de är ju aldrig tysta. Och jag tog mig både till Sigtunas stolthet och tillbaka igen.
Förresten så är den där Londondimman bara en myt. Jag har varit i London fler gånger än vad jag kommer ihåg och har aldrig sett någon dimma. Alla andra väder har jag sett, men ingen Sherlock Holmes fog.
Igår bjöds det på en chili con carne i världsklass, en grönare sallad och ett rågat glas vin hära. Semesterfirarna uppskattade detta och fick sedan låna Eshs säng, som han så gentilt upplät då han sov hos Nickel. Detta var gentilt även mot mig som därmed slapp lämna över min binge till farsan. Esh är inte alls ett djur, han är en väldigt fin människa.
Idag ska jag vara duktig och plugga väl. Jag och Björn ska börja förbereda vårat examensarbete och så ska jag producera någon form av meningslös ILU-text. Det ena ska bli roligare än det andra.
Bra fart på inläggen så här på morgonkvisten. Det är nästan som att jag plötsligt håller Hannes uppdateringstempo.
Så här såg jag ut när jag skrev den fettade meningen:
tisdag 10 februari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Jag trodde att London-dimma var när man håller i vatten i ett glas man först har druckit mjölk i...
Givetvis ska det vara ett "häller" och inte ett "håller"... Vad fan skulle det ge att bara hålla i det liksom??
Och hur håller man i vatten? Filosofisk fråga!
Många "Kolos" blire! När ska vi ta den där ölen på NH i Linköping Axel?
haha...Öl. Vad gott. Jag får skärpa mig och höra av mig när jag är i lkpg helt enkelt.
Skicka en kommentar