söndag 1 februari 2009

Grattis Sverige, jag är tillbaka

Till att börja med tänkte jag konstatera att det är toppöverskattat att vara bakis.

Det har varit en riktigt lyckad resa och jag har haft väldigt kul. Allting har fungerat utan problematik och jag har inte blivit av med varken datan eller mobiltelefonen. Fast det var smått onödigt att ha med datan eftersom att hotellets nätverk inte fungerade. Samtidigt är det en trygghet att ha med den - någon att gosa med på kvällen och så där. När Lander inte dyker upp i sängen alltså.

Igår vaknade jag ganska tidigt och var ganska bakis efter fredagskvällens efterfest med Lander, Kaj, Peppe och ett gäng till. Åkte ut till Twelve Pins med Fred the Head, Smögen och Emil för några inledande prematchpints. Därefter var det klassiska Gunners Bar som gällde innan vi såg någon typ av skräpmatch på Emiraten. Det blev det ytterst osexiga resultatet 0-0, ett resultat jag hatar mer än vampyrmardrömmar, Sp*rs och ILU.

Efter matchen blev det spårning på Gunners Bar innan vi tog tuben ut till Covent Garden och mötte upp mina goda språkresevänner Josefin och Becks som gjorde London. Satt och surrade med dem i ett tag innan vi följde med på en hemmafest någonstans i London. Det är den mest precisa informationen jag kan lämna angående var den här tillställningen hölls. Men det var säkert en trevlig fest, och det var väldigt trevligt att träffa språkresetjejerna.

Jag och Smögen vek ner oss och tog en svarttaxi till hotellet för att runda av kvällen. Jag kan villigt erkänna att det börjar bli suddigt här.

I morse var jag i usel form och den här tubresan ut till Heathrow vill jag aldrig mer uppleva. Därute var det bara att sega runt i några timmar innan kärran mot Sverige kom upp i luften. Det var en behaglig flygtur för en gångs skull, så jag fick ingen dödsångest.

Det var grymt skönt att komma hem till lägenheten efter en alldeles för lång hemresa. Jag hatar sega hemresor nästan lika mycket som 0-0-resultat.

I morgon är jag ledig från skolan. Jävlar så skönt. Alltid vackert att få lite semester efter semestern. Nu ska jag ringa ett viktigt samtal.

Inga kommentarer: