Sitter här och slår årsrekord i gott samvete. För första gången sedan augusti i fjol har jag fullbordat en full arbetsvecka och därför kan jag för en gångs skull säga "Nä nu tar vi helg" utan att samtidigt be om ursäkt med kroppsspråket.
Sista lektionen på fredagar med högstadiebarn är inte min definition paradiset, då det lätt blir så att de börjar ha snöbollskrig med ihopknölade kollegieblockssidor samt använder snabbtelefonen (Hur fan kan de ha en sådan? Är det 1975?) utan något som helst tillstånd. Men till slut tar sista lektionen också slut.
Jag kan se tillbaka på en bra vecka känner jag. Har tjänat pengar och skaffat mig lite mer erfarenheter från skolans intrikata värld. Vad mer kan man begära av en arbetsvecka? Det skulle möjligtvis vara en i något varm land där ölen är gratis och man får potatisgratäng varje dag. Men ett sådant land finns ju inte, så på ovanstående fråga svarar jag "ingenting".
Nu ska vi kolla på 30 Rock här i hushållet och sedan ska vi gå och möta upp några gamla kursare hemma hos Elfi, i media känd som "Tyskan", och äta någon form av kakaobaserad kaka. Ryktet säger att den ska vara kladdig, men i detta urgenta ärende får jag be att få återkomma. Efter den lilla återträffen talar allting för Orvars och några fredagspints och i morgon ska jag åka tåg söderut. Varthän får ni själv räkna ut, Einsteins.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Snabbtelefon är fantastiskt, saknar att vi inte har det på mitt nuvarande jobb. Bara lyfta luren om några ungar börjar slåss och man behöver assistans. Eller om man är helt oteknisk och egentligen skulle behöva läsa 10 poäng dvd-kunskap för att man aldrig verkar få igång det monstruösa antalet filmer man visar och behöver hjälp snabbt.
Skicka en kommentar