Att tänka själv är stort, att slippa är större

Måste säga att jag har haft en alldeles underbar helg. Det var en lagom blandning av ingentinggörande och görande - alltså sitta ihokrupen i soffan och titta på illegala filer och tv kontra träffa människor på typ lokal. Och att göra detta tillsammans med den alldeles oemotståndliga Sara var naturligtvis en höjdare. Jag har också varit, om jag får säga det själv (det får jag), en lysande värd och verkligen tagit hand om min gäst.

Gårdagen gick i trötthetens tecken och det var inte tal om att ens lämna lägenheten. Romantiska långpromenader är ändå överskattade. Istället blev det soffläge-tills-liggsår med lite skönt fotbollshat mot Tottenham och Manchester United, lite garv till Mia och Klara och motsatsen till feelgood-stämning till Revolutionary Road med Leo och Kate. Det konstiga var att den här filmen utspelade sig efter Titanic, fast den här gången dog Kate och Leo levde. *Förvirrad*

Idag har jag sagt hejdå till Sara, vilket var väldigt tråkigt. Vi ses ganska snart igen dock som tur är. Har också unnat mig en finare sallad från Unico och hängt på Facebook. Snart ska jag ut och springa för att ytterligare grundlägga någon form av kondition.

Ikväll kommer mamma och pappa hit. De ska åka på semester i två veckor till Madiera och jag är inte alls avundsjuk. Står det mellan isgata samt minusgradsblåst och poolhäng plus restaurangmat är ju valet givet. Det mest positiva är att de lämnar bilen i Uppsala, så jag ska överdriva med bilåkning framgent. Det blir både storhandling och Ikea. HPW!